En tecknad bild av Salah Abdeslam under hans rättegång i Bryssel den 5 februari. Abdeslam är en av de misstänkta för Parisdåden 2015. Foto: TT

Varför blir man terrorist?

Publicerad

KRÖNIKA · Varför blir man terrorist?
Ingen vet.
Om deras bakgrund vet vi en del. Det rör sig om män mellan 20 och 30-35, som i regel vuxit upp i Europa och ofta har ett kriminellt förflutet. Men vad är det som triggar just dessa män att bli terrorister, till skillnad från andra män med samma bakgrund?

Christian Catomeris

Christian Catomeris

Utrikesreporter

Svaret är att ingen vet. I alla fall med säkerhet. En anledning är att många av attentatsmännen beslutat sig för att bli ”martyrer”, att ta sina egna liv i samband med attentaten. Och i likhet med Salah Abdeslam, den enda överlevande gärningsmannen från Parisattentaten som nu står inför rätta för brott han begått under sin flykt till Bryssel efter Parisattentaten, så tiger de som skulle kunna tala. De tiger som muren.

Besökt Abdeslams hemkommun i Bryssel

Under mina besök i Molenbeek, Abdeslams hemkommun där flera av gärningsmännen i Paris hade sitt ursprung, rätas inte frågetecknen ut. Jo, kommunen tillhör den fattiga så kallade halvmånen i Belgiens huvudstad Bryssel. Här lever 100.000 invånare, många av dem med marockanskt ursprung, där trångboddhet, extrem ungdomsarbetslöshet är legio och där en mer konservativ tolkning av islam haft vissa framgångar bland befolkningen.

Men varför skulle just Abdeslam bli en av den handfull av Molenbeeks marockanskättade ungdomar att välja terrorismens väg? 

Till och med en av dem som borde veta, socialarbetaren Hakim Naji som följt dessa ungdomar under en lång rad år, skakar på huvudet när man frågar.

– Jag måste säga att det var omöjligt att förutspå. Attentatsmännen var inte kända för att vilja förbättra världen precis, och särskilt inte med hjälp av religionen. I själva verket har det handlat om småkriminella problemungdomar.

– Och ändå är det någon slags anslutning till en radikal religiös tolkning det handlar om. Jag har svårt att få ihop det.

Olika teorier om orsaken till ”radikalisering”

Forskarna har olika teorier om det ungdomarna genomgår, i samband med det vi numera kallar för ”radikalisering”. Ansedda forskare tvistar om hur man ska tolka orsakerna till den. Är det som fransmannen Gilles Kepel hävdar, frågan om en radikalisering av islam som vi bevittnar? Det vill säga medvetna framstötar från en våldsinriktad islamism bland särskilt utsatta befolkningsgrupper i Europa, där jordmånen främjas av att en strängare tolkning av islam, som enligt Kepel breder ut sig där?

Eller är det som hans kontrahent och landsman Olivier Roy hävdar, snarare frågan om en islamisering av en radikalitet? Det vill säga att ungdomarna som ansluter sig till den våldsamma jihadismen lockas av samma anledningar som ungdomar lockats av andra radikala rörelser under historiens lopp, på grund av ekonomiskt och politiskt utanförskap? Med den skillnaden att det denna gång sker med hjälp av en ideologi som råkar åberopa islam?

Upprättandet av ett religiöst rike?

Både Roy och Kepel har haft begränsad personlig kontakt med dessa ungdomar. Det gäller inte den unge belgiske religionsforskaren Montasser AlDe’emeh som träffat unga flamländska IS-krigare i Syrien. AlDe’emeh vill peka på något annat som inte nämns lika ofta när det gäller ”radikalisering”. För honom finns det ett starkt, och i väst starkt underskattat, inslag av religiös väckelse i ungdomarnas anslutning till den jihadistiska ”saken”. Upprättandet av ett religiöst rike för att förbereda den islamska Messias ankomst, föreställningar om ett tusenårigt rike har starka kopplingar till olika religiösa sekters föreställningsvärd och förhållningssätt, menar han.

I väntan på djupare kunskaper om vad som får unga människor att välja terrorismens väg får vi nöja oss med dessa teorier. Många hoppas att rättegången mot Abdeslam i Bryssel, och så småningom även i Paris, ska föra oss närmare kunskapen om vad som får människor att begå sådana fruktansvärda dåd de nu anklagas för. Hittills talar mycket tyvärr för att vi kan bli besvikna när det gäller att få ett svar på den frågan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.