Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

SVT Nyheters Rolf Fredriksson följer en övning med den nyinrättade pansarbataljonen, där det ingår soldater och officerare från både Tyskland och Nederländerna. Foto: Pernilla Edholm

KRÖNIKA: Vi övar för krig, mitt i ett annat Europa

KRÖNIKA · När stridsvagnarna nu dundrar fram och rör upp sand och damm under en övning i östra Tyskland, tänker jag att nu är det återigen ett annat Europa.

När tyska Leopard-stridsvagnar dundrar fram på en övning över ljungheden i östra Tyskland, så är jag som reporter med om hur något fundamentalt har förändrats i säkerhetsläget i Europa.

Stridsvagnar som stått undanställda har plockats fram ur förråden, och officerarna som har varit vana att träna för tjänstgöring i Afghanistan eller Mali berättar att nu handlar det om möjliga konflikter på närmare håll.

Under mer än två årtionden har den tyska militären varit inriktad på utlandsuppdrag för Nato, FN eller EU. Värnplikten har avskaffats och det militära försvaret är betydligt mindre än 1990. Antalet stridsvagnar har minskat rejält.

Men nu tränar den här pansarbataljonen för något helt annat.

Stridsvagnsanfall mitt i Europa

– Vi övar försvar mot en fiende som anfaller med pansar och stridsvagnar, det är sådant generationen militärer före oss övade och nu tränar vi återigen för det här mitt i Europa, säger överstelöjtnanten Marco Niemeyer.

SVT Nyheter följer en övning med den nyinrättade pansarbataljonen, där det ingår soldater och officerare från både Tyskland och Nederländerna.

Under nedrustningsåren gjorde sig Nederländerna av med alla sina stridsvagnar, genom den här gemensamma pansarbataljonen förstärker båda länderna sin militär.

– Vi är väl ägnade att skickas iväg som understöd om det skulle behövas till de Nato-trupper som nu utstationeras i medlemsländerna i östra Europa, som i Polen och Litauen, enligt de beslut som tagits efter Rysslands upptrappning i närområdet, säger överstelöjtnanten Marco Niemeyer.

I Tyskland pågår en debatt om hur stor och snabb den militära upprustningen ska vara, men enighet finns bland de stora partierna om att ökade militära anslag behövs.

Historien vänder igen

Som utrikesreporter efter 1990 har jag på nära håll följt utvecklingen efter kommunismens och Sovjetunionens sammanbrott, och sedan hur länderna i Öst- och Centraleuropa snabbt sökte medlemskap i militäralliansen Nato. För Estland, Polen och Tjeckien var det viktigare att komma med i Nato än i EU för att få försvarsgarantier mot Ryssland.

Samtidigt fanns vid de Nato-toppmöten, där besluten togs om denna östutvidgning, nära kontakter och samarbete med Ryssland och det talades till och med om att Ryssland i framtiden kunde bli Nato-medlem. Under tiden minskade anslagen till militär och arméer i Sverige och de flesta andra länder.

När stridsvagnarna nu dundrar fram och rör upp sand och damm i östra Tyskland tänker jag att nu är det återigen ett annat Europa.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.