Det är tredje gången i partiets historia det sker. 1945 behövde Mao Zedong stärka sin position efter interna stridigheter i ledningen. 1981 befästes Deng Xiaopings reform- och öppningspolitik som formellt avslutade kulturrevolutionen. Och alltså nu, då Xi Jinping ska skrivas in i historieböckerna som en av de stora ledarna. Slutmålet för mötet, som inleddes i måndags på Jingxihotellet väster om Himmelska fridens torg, är att de nästan 400 delegaterna ska anta ett gemensamt uttalande om kommunistpartiets – och därmed Kinas – historia de senaste hundra åren. Den historieskrivningen ritar också utvecklingslinjer som styr framtida vägval.

Gemensamt välstånd

Fokus för politiken under det kommande decenniet kommer sannolikt bli att öka det gemensamma välståndet, en kampanj som Xi lanserade i somras och som numer nämns i alla hans tal. Det handlar i stora drag om att minska de ekonomiska klyftorna och att möta de demografiska utmaningarna genom att göra det enklare att skaffa flera barn. I konceptet ligger också ett ökat fokus på gemensamma värderingar, det vill säga kommunistpartiets värderingar.

– Omvalet av Xi som partisekreterare ytterligare en mandatperiod väntas ske om ett år på partikongressen och fram tills dess väntas personkulten kring honom bara växa, säger Wu Qiang, en före detta akademiker vid Tsinghua Universitet. Han är en av få som i dag öppet vågar kritisera Kinas ledning och som därför tvingats lämna sitt undervisningsjobb.

Växande personkult

Den statliga nyhetsbyrån Xinhua skriver i ett inlägg på Twitter att Xi Jinping är ”en man med beslutsamhet och handlingskraft, en man med djupa tankar och känslor” och när SVT pratar med människor på stan stämmer de in i hyllningskören. De kinesiska intellektuella som brukar ropa på förändringar och krav på reformer som liberaliserar samhället har snarare blivit impopulära.

– Hur kan man inte tycka om sitt lands ledare. Vi är trygga här och vi har ingen större spridning av corona, säger Qiao, som säljer gamla Maobilder på Panjiayuans antikmarknad.