Jukka Törrönen är professor vid Stockholms universitet och forskar i alkohol och droger. Han vet hur stereotypen om det finska fyllot blev till. Han vet också hur finländarnas alkoholvanor började efterlikna svenskarnas konsumtion.
Alkoholkonsumtionen skiljer sig på landsbygden och i städerna
Finland var fortfarande ett jordbrukssamhälle i början på 1970-talet. I Sverige hade urbaniseringen gått snabbare. I jordbrukssamhället var alkohol någonting som konsumerades enbart av männen, i sällskap av andra män, berättar Jukka Törrönen.
Kraftig berusning var en del av landsbygdens manliga alkoholkultur. För det mesta gick flyttlasset till Sverige just från landsbygden och i flytten tog man med sig även den sedvanliga alkoholkulturen.
I den urbana alkoholkulturen dricker man lite mindre men oftare
På 1970-talet var finländarnas alkoholkonsumtion relativt låg. Men i och med urbaniseringen började även kvinnorna dricka alkohol. Det påverkade den totala konsumtionen som i Finland steg kraftig mot 1990-talet. I Sverige hade samma utveckling skett tidigare, säger professor Törrönen.
Den nya generationen liknar varandra i Finland och i Sverige
Enligt professor Jukka Törrönen beror utvecklingen i Finland på den nya generationen som varken har tid eller lust för att bli berusad. Samma utveckling har skett i alla rika länder. Finland har bytt spriten mot ölen medan svenskarna har blivit ett vindrickande folk. Skillnaden mellan Sverige och Finland är endast 1 dl (se statistiken ovan).
Stereotyperna släpar efter
Trots den nya verkligheten lever stereotypen av det finska fyllot kvar. Enligt Jukka Törrönen får den bränsle av populärkulturen.
– Sedan kan det hända att ”det finska fyllot” lever kvar i vissa områden, såsom på den finska landsbygden eller i norra Finland. Att det är så man fortfarande dricker bland vissa män.
Mer om ämnet i det senaste avsnittet av 15 minuter från Uutiset.