Uutiset

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se i videon när Mattias Ludvigsson, från Skolverket, förklarar vad det är som styr innehållet i grundskolans läroböcker. Foto: SVT

Skolverket om skolböckernas innehåll: författarna har fria händer

Uppdaterad
Publicerad

Även om läro- och kursplanerna innehåller riktlinjer för vad grundskolelärarna ska undervisa om, har lärarna stor frihet att tolka hur kursplanerna ska omsättas i undervisning. Enligt forskaren Jörgen Mattlar borde det finnas mer information om de nationella minoriteterna i grundskolans samhällskunskapsböcker. Om läromedlen inte innehåller det som anges i kursplanerna är det upp till marknadskrafterna att lösa, menar Skolverkets Mattias Ludvigsson.

År 2022 togs kunskapen om de nationella minoriteterna, som består av judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samerna, bort ur kursplanen för historia. Gruppernas historia skulle enligt Skolverket i stället läras ut inom ramen för ämnet samhällskunskap, både i mellanstadiet och högstadiet.

Forskaren Jörgen Mattlar berättade för SVT Uutiset att informationen om de nationella minoriteterna är bristfällig i grundskolans samhällskunskapsböcker, vilket han menar gör det svårare för lärarna att undervisa om dem.

Vad är det då som styr läromedelsförfattarnas bedömningar om vad en lärobok ska innehålla? Frågar man Skolverket får man svaret att det är marknaden som styr. Det finns nämligen inte någon statlig myndighet som granskar att innehållet i skolböckerna lever upp till kursplanerna.

– Med den marknadslogik som finns får man väl anta att lärare kommer att uppmärksamma förlagen på det. Kanske välja ett annat läromedel som innehåller det man efterfrågar eller komplettera det läromedel man använder med information från annat håll, säger Ludvigsson.

På Skolverkets hemsida finns förslag på lektionsupplägg och utbildningsmaterial om nationella minoriteter.

Från statlig granskning till marknadslogik

Under perioden 1938-1991 genomgick läroböckerna statlig granskning i olika former. I samband med införandet av mål- och resultatstyrning i det svenska skolväsendet under 90-talet, fick läromedelsförfattarna i princip fria händer i utformandet av skolböcker för grundskolan.

Eftersom böckerna ska användas i undervisning som utgår från Skolverkets kursplaner, förhåller sig läromedelsförlagen ändå till dessa. Om det till exempel finns knapphändig information om de nationella minoriteterna i en lärobok är det upp till marknaden att lösa dem, menar Mattias Ludvigsson som är biträdande enhetschef på Skolverkets enhet för språk, nationella minoriteter och arkiv.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.