Uutiset

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I videon berättar Jörgen Mattlar om hur de nationella minoriteterna skildras i grundskolans samhällskunskapsböcker. Foto: Per Sjöberg, SVT

Forskare: Samerna enda nationella minoriteten som får utrymme i läroböckerna

Uppdaterad
Publicerad

I de senaste kursplanerna för ämnet samhällskunskap, står det att grundskolorna ska lära ut om Sveriges fem nationella minoriteter. Enligt Jörgen Mattlar, som har forskat om läroböcker, är ändå informationen om dessa näst intill frånvarande i samhällskunskapsböckerna.

Sverigefinnar, samer, tornedalingar, romer och judar har funnits med i läroplanen i drygt tjugo år. I läroböckerna är dock informationen om dem knapphändig. Det säger Jörgen Mattlar, som är lektor i didaktik på Uppsala universitet.

De nationella minoriteterna beskrivs, enligt Mattlar, på sin höjd i en kort spalt var med väldigt översiktlig information om varje grupp. Samer står det om något mer, eftersom de inte bara utgör en nationell minoritet utan också har status som ursprungsfolk.

Nya kursplaner 2022

I samband med att de nationella minoriteterna togs bort ur historieundervisningen, var tanken att de historiska kunskaperna om dem skulle fördjupas inom ramen för ämnet samhällskunskap.

Enligt Mattlar innehåller dock inte läroböckerna i samhällskunskap någon historisk kontextualisering av de nationella minoriteterna.

Ämnet diskuterades i förra söndagens avsnitt av 15 minuter från Uutiset.

DET HÄR ÄR EN NATIONELL MINORITET

Sverige har erkänt sverigefinnar, samer, tornedalingar, romer och judar som nationella minoriteter. Det innebär bland att samhället ska underlätta för personer som tillhör dessa grupper att bevara sitt minoritetsspråk och sin kultur. Gemensamt för de nationella minoriteterna är bland annat att de har historiska band till Sverige och har befolkat landet under lång tid.

De nationella minoriteternas rättigheter regleras i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk som kom år 2010 och uppdaterades 2019. Det är principen om självidentifikation som styr vem som tillhör en nationell minoritet, vilket innebär att varje person själv bestämmer om man gör det.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.