SVT:s utrikespolitiske kommentator Rolf Fredriksson. Foto: SVT

Vad händer om grekerna röstar ja? Eller nej?

Publicerad

ANALYS · I dag är det folkomrösning i krisens Grekland. Mycket står på spel.
Men det är inte lätt att hänga med i alla turer. Ska de skuldsatta grekerna rösta ja till EU:s krav. Eller ska de rösta nej? Och vad händer då?
SVT Nyheters utrikesreporter Rolf Fredriksson reder ut tänkbara scenarion vid ett ja, respektive nej i folkomröstningen.

Om NEJ – kvar i Euron?

Det finns inga formella regler om när ett land ska lämna eller stängas ute från euro-valutan.  Det går att tänka sig, åtminstone under någon tid, att Grekland har en bankrutt regering som inte kan betala sina skulder, men ändå stannar i euron. Landet fortsätter då att strunta i att betala sina skulder och kan inte få nya lån.

Om skatteintäkterna ligger kvar på förra årets nivå har den grekiska regeringen ett litet överskott innan räntor och amorteringar ska betalas. Under en tid skulle Grekland kunna hanka sig fram, men siffror från våren tyder på att skatteintäkterna nu sjunker när ekonomin förvärrats.

Om NEJ – Grekerna kan inte ta ut sina sparpengar?

Det ryktas i Aten om att vid en nej-seger så kommer vänsterregeringen att införa nya förmögenhetsskatter. Det ryktas också om att en del av insatta pengar blockeras för att betala bankernas skulder, på liknande sätt som för ett par år sen på Cypern. Regeringen förnekar, men möjligheten att det blir drastiska åtgärder finns. 

Idag betalar ECB pengar till grekiska banker för att de ska kunna möta trycket från greker som vill ta ut sina besparingar.

Det bygger på att ECB bedömer de grekiska bankerna som stabila. Men om ECB inom några dagar anser att grekiska banker är osäkra så minskar ECB-stödet till de grekiska bankerna,  och då väntas flera banker gå omkull.

Då blir det inte bara som idag svårt att ta ut pengar i automater, då riskerar insatta sparpengar att försvinna för företag och sparare.

Om NEJ – Dubbla valutor?

Ekonomer har skissat på möjligheten att Grekland i praktiken får två valutor. För att kunna betala statsanställda och pensionärerna skulle grekiska staten då betala ut lön och pensioner i ett slags ”särskilda anvisningar”. Dessa skulle användas för att betala skatter och statliga avgifter. Företag skulle fortsätta att ha euron som sin valuta.

Grekland skulle i detta fall komma att likna fattiga länder i t.ex. Latinamerika där den amerikanska dollarn används jämsides med en nationell valuta. Det blir rörigt och antagligen inte bra för att få fart på en ekonomisk utveckling.

Om NEJ – Grekland lämnar euron?

Grekland kommer rimligen inte att uteslutas från euron av övriga euroländer. Regeringen Tsipras säger att den vill vara kvar i euron. Men om inte någon uppgörelse nås om stöd från övriga euroländer och om ECB drar undan stödet till grekiska banker så kan landet tvingas att förklara att man lämnar euron och inför en ny valuta.

Praktiskt blir det en massa problem. Nya sedlar ska tryckas. Det internationella banksystemet måste godkänna en ny valuta med en ny internationell förkortning så att internationella transaktioner kan ske.

Ekonomer säger att under några års tid blir det stora svårigheter för det grekiska folket när importvaror blir mycket dyra för grekerna.

Däremot blir det på sikt en chans till tillväxt när inhemska näringar kan växa, exporten kan öka och Grekland kan bli ett riktigt billigt land att turista i.

Om NEJ – Kvar i EU?

Även om Grekland lämnar euron lär landet kunna stanna kvar i EU om Grekland klarar övriga förpliktelser som att betala medlemsavgiften med mera. Grekland bör också fortsatt vara berättigat till stöd från regionalpolitiska fonder.

Inom EU talas om att Grekland efter euro-utträde kan behöva särskild humanitär hjälp i det kaos som kan uppstå.

Om JA – Blir inrikes kaos

Problemen vid en ja-seger blir kanske främst inrikespolitiska i Grekland. Premiärminister Alexis Tsipras har antytt att han avgår vid ja-seger. Finansministern Varoufakis har sagt att han avgår och hellre ”hugger av sig armen än förhandlar vidare om ett omöjligt förslag”. 

Regeringskris och regeringsombildning väntar och kanske krävs nyval till grekiska parlamentet för att kunna bilda en ny regering.

Om det då inte finns en förhandlingsfärdig regering i Aten kan uppgörelsen med långivarna dra ut på tiden, och bankerna kanske tvingas att ha fortsatt begränsat öppet och ekonomin och livet försvåras för grekerna.

Om JA – Kräver större lösning

Viden ja-seger kvarstår frågan om en större uppgörelse om Greklands situation på längre sikt. Grekland har så stora skulder att nästan alla ekonomer säger att det krävs någon form av skuldavskrivningar, att långivarna efterskänker en del av lånen.

IMF föreslår en teknisk lösning där lånen ska betalas av efter 40 år istället för som planerat efter 20 år.

En förlängd låneperiod och kanske lägre ränta skulle underlätta i den grekiska statsbudgeten, men frågan är om parlamenten i Tyskland, Finland och Nederländerna godtar att deras utlånade skattepengar används på det sättet.

Om ja eller nej – Kaos?

Oavsett resultat i folkomröstningen väntar kaotiska dagar i Grekland och för euron. Därför slår jag till sist upp ordet kaos i Nationalencyklopedins ordbok. Kaos – total och vild oordning. Från grekiska ”khaos” –”den tomma, omätliga rymden”.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

Greklands ekonomiska kris

Mer i ämnet