SVT:s politiska kommentator Mats Knutson. Foto: SVT

Ekonomisk tvångströja på regeringen

Publicerad

Budgetläget och löften om en väg tillbaka till överskottsmålet sätter ekonomisk tvångströja på regeringen. Löftena inför valet i höst handlar därför hittills mest om långsiktiga satsningar eller mål där pengar i närtid inte behöver anslås.

Dagens utspel av statsminister Fredrik Reinfeldt är ännu ett sådant mål  – 20.000 nya studentbostäder ska byggas till år 2020. Utan att staten skjuter till en enda krona. I stället ska staten underlätta genom snabbare tillgång på mark och förenklade byggregler – sedan sköter marknaden resten. Och vips så har du något som kan beskrivas som ett vallöfte.

Att bygga 20.000 studentlägenheter till 2020 är inte orealistiskt, men det kan vara värt att påminna om att Alliansen inför valet 2010 lovade 4.400 nya studentbostäder i Stockholm. Det löftet har ännu inte uppfyllts.

Kan inte utvärderas till nästa val

Ett politiskt problem med dagens mål är också, precis som med flera andra mål i denna valrörelse, att det inte kommer att kunna utvärderas i nästa valrörelse 2018. Först 2020 ska målet vara uppfyllt.

Självklart är det syftet när såväl Socialdemokrater som moderater sätter upp ambitiösa mål långt fram i tiden. Om de misslyckas är det bättre att ta den debatten mitt i en mandatperiodän under ett valår.

Inte bara regeringen och Moderaterna formulerar nämligen mål som vallöften. Socialdemokraterna har till exempel lovat EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020 och att Sverige inom tio år ska ligga på minst femte plats när det gäller skolresultaten i EU.

Självpåtagna ekonomiska begränskningar

Alliansregeringen presenterade för några veckor sedan målet att Sverige ska ha 350.000 fler jobb 2020. I går i Almedalen lanserade Alliansen ”Sverigebygget” – en omfattande plan på 100.000 nya bostäder och kraftigt utbyggd infrastruktur till 2035. Och idag alltså ännu ett mål om nya studentlägenheter. Bakgrunden till dessa mål och långsiktiga satsningar är regeringens självpåtagna ekonomiska begränsningar.

Fredrik Reinfeldt och hans finansminister Anders Borg har meddelat att alla budgetpåverkande satsningar ska finansieras ”krona för krona”. Bakgrunden är det budgetunderskott som växt fram under krisåren i kombination med regeringens löfte inför valet att Sverige ska nå tillbaka till en procents överskott i de offentliga finanserna 2018.

Det innebär att alla utgiftsökningar som påverkar budgetens saldo måste finansieras med motsvarande besparingar eller skattehöjningar. Och det krävs inget politiskt eller ekonomiskt snille för att inse att besparingar och skattehöjningar är minerat område under en valrörelse.

Inga pengar behöver anslås

Regeringens försök tidigare i våras att spara på studiebidragen skapade protester och ledde till att Reinfeldt snabbt tog tillbaka besparingen. Slutsatsen inom Alliansen tycks därför vara att i stället för skarpa förslag som kräver motsvarande besparingar väljer man hellre reformer på längre sikt, där några pengar ännu inte behöver anslås i budgeten. Det ger visserligen en fluffigare politik som är svårare att få genomslag för medialt, men å andra sidan minskar risken att blåsa upp kritikstormar med nedskärningar eller skattehöjningar.

Dessutom innebär en sådan här försiktighetslinje i valrörelsen att det blir svårare för oppositionen att ifrågasätta bilden av Fredrik Reinfeldt som ansvarstagande och regeringsduglig – regeringens kanske största tillgång inför valet i september.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Almedalen 2014

Mer i ämnet