”Min personliga bild är att vi inte har förstått riktigt än vilken mängd av psykisk ohälsa som vi faktiskt har i samhället”, säger Ing-Marie Wieselgren som är samordnare för psykisk hälsa på Sveriges kommuner och landsting. Foto: Vlada Cakic
Val 2018

SKL: Oklart om öronmärkta pengar verkligen går till ungas psykiska hälsa

Publicerad

Regeringen skjuter till extrapengar för ungas psykiska hälsa. Men enligt Sveriges kommuner och landsting är det är inte säkert att de går till den öronmärkta gruppen ute i landstingen.
– Ett skäl är att man inte har kunnat hitta rätt kompetenser att anställa, säger samordnaren Ing-Marie Wieselgren.

Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) är för långa. Förra året klarade inget landsting regeringens målsättning om att genomföra en första bedömning inom 30 dagar.

Ing-Marie Wieselgren, samordnare för psykisk hälsa på Sveriges kommuner och landsting (SKL), menar att tidiga insatser är jätteviktiga, annars riskerar motivationen hos patienten att tryta samtidigt som besvären kan bli svårare att få bukt med. Hon tror att samhället ännu inte riktigt har förstått hur stor den psykiska ohälsan är.

– Det är fortfarande en sjukvård som är väldigt inriktad på att laga kroppen. Vi har heller inte förstått att psykisk hälsa och kroppslig hälsa hör ihop, säger hon.

Räcker inte

Just nu räcker resurserna inte till, utan det saknas både pengar och kompetens. Men enligt Ing-Marie Wieselgren är fler insatser på väg, SKL har kommit överens med socialdepartementet om förstärkningar både på specialistnivå och inom primärvården. Hon har emellertid svårt att säga om det räcker.

Det gäller till en början att alla de här resurserna verkligen utnyttjas för psykisk hälsa och ohälsa.

Inte hittat rätt kompetens

Som det är i dag används extrapengarna som är vikta för barn och ungdomars psykiska ohälsa olika ute i landstingen.

– På en del ställen kan verksamheterna säga tydligt att ”vi har fått mer resurser”, på andra ställen är det lite svårare att följa pengarna. På en del ställen är det nog så att man har fått pengarna, men de har inte hittat personal att anställa.

Så det finns i dag pengar som är tilldelade just för ungas psykiska ohälsa, men som kanske inte används till det?

– Ja, och ett skäl till det är att man inte har kunnat hitta rätt kompetenser att anställa.

Hit kan du vända dig för att få hjälp

Visa

Här hittar du telefonnummer du kan vända dig till om du behöver råd, stöd eller någon att prata med.

Vid akut hjälp, ring alltid nödsamtal 112.

Till dig som är under 18 år:

Rädda Barnens stödlinje
Tel: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15-18.
Hemsida

Barnens rätt i samhället (BRIS)
Barnens telefon: Alla dagar klockan 14.00-21.00. Telefon: 116 111
Vuxnas telefon – om barn: Alla vardagar klockan 9-12. Telefon: 077-150 50 50
Det går också att chatta och mejla via bris.se.

Jourhavande Kompis 
Chatta på hemsidan – vardagar klockan 18.00-22.00 och helger klockan 14.00-18.00.

Är du under 18 år kan du dessutom kontakta din närmaste ungdomsmottagning. Du kan även vända dig till skolsköterskan eller elevhälsovården på din skola. Föräldrar kan, om det gäller små barn, kontakta BVC, och om det gäller äldre barn ta kontakt med BUP.

För dig över 18 år:

Ring 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa
Mer om hur man söker vård och hjälp kan du läsa om här.

Hjälplinjen – har öppet mellan kl 13.00 och 22.00 alla dagar.
Telefon: 0771-22 00 60
Hemsidan hittar du här.

Mind – ideell förening mot psykisk ohälsa
Telefon: 90101 dygnet runt 
Chatten nås via mind.se

Jourhavande Medmänniska
Telefonjour alla dagar klockan 21.00-06.00
Telefon: 08-702 16 80

Jourhavande präst 
Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21.00-06.00.
Hemsidan hittar du här.

SPES
För dig som är anhörig till någon som har tagit sitt liv. Telefonjour varje kväll mellan klockan 19.00-22.00.
Telefon: 08-34 58 73

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val 2018 - #dinröst

Mer i ämnet