Det pågår enormt mycket forskning om det nya coronaviruset just nu. Ju mer som kommer fram, desto tydligare blir det vilka som på befolkningsnivå är de största riskgrupperna. Det är positivt, för ju mer vi vet om sjukdomen och vilka som utsätts, desto mer går att göra för att skydda de som framför allt är i riskzonen.
Barn och unga tycks ha milda infektioner och är inte representerade bland de allvarliga fallen.
I Italien är medelåldern bland dödsfallen 79,5 år och majoriteten är män. 30 procent av de som har dött är kvinnor. Nära hälften hade tre eller fler underliggande sjukdomar innan de drabbades av coronaviruset. De 17 personer under 50 år som avlidit hade samtliga allvarliga sjukdomar sedan tidigare, som hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och diabetes.
Unga personer kan också få allvarlig sjukdom, även om det är mindre vanligt. I USA är en femtedel av de som blivit så sjuka att de behövt vårdas på sjukhus under 44 år. Det finns också enstaka fall där unga, friska personer avlidit utan att man förstår varför.
– På individnivå kan det här viruset också drabba unga, men på en befolkningsnivå är det nu allt tydligare vilka riskgrupperna är. Det är därför viktigt att alla tar denna sjukdom på högsta allvar och gör vad de kan för att minska risken för smittspridning, säger Karin Tegmark-Wisell på Folkhälsomyndigheten.
Tester om vem som varit smittad är på gång
Det är fortfarande oklart ifall den som har tillfrisknat från covid-19 också är immun mot sjukdomen och i så fall hur länge. En hel del tyder på att man åtminstone är immun en kortare tid. Därför är tester som kan visa om man har haft viruset väldigt viktiga, inte minst för vårdpersonal och de som arbetar inom äldreomsorgen, som i så fall kan gå tillbaka till arbetet utan risk. I flera länder är den här typen av tester nu snart på gång. I Sverige är det bara en fråga om veckor innan de finns tillgängliga, enligt statsepidemiologen Anders Tegnell.
Testerna kan göra att dödligheten sjunker
Samma typ av tester, där man letar efter antikroppar mot viruset i blodet, kan också hjälpa till att besvara frågan om hur många som har haft covid-19 utan att förstå det. I Italien visar en studie av invånarna i den lilla staden Vò att flera personer har burit på viruset utan att ha haft symptom. En del tycks också få milda symptom som kan vara svåra att skilja från en influensa eller vanlig förkylning.
Om många sådana fall upptäcks genom de nya testerna är det viktigt för förståelsen av hur smittan sprider sig, och den beräknade dödligheten i sjukdomen kommer i så fall troligen att sjunka. Barns roll i pandemin kan också bli tydligare, då det finns misstankar om att många barn burit på smittan utan att visa symptom.
Rekordstor jakt på fungerande behandlingar
Aldrig förr har så många forskare samtidigt påbörjat jakten på medicin mot en sjukdom, som nu med covid-19. Runt 400 läkemedelsprövningar har redan inletts. I USA fick försökspersoner i veckan börja testa ett nytt vaccin som kan vara klart om tidigast ett år. Även forskningen om antikroppar, som kan ge ett tillfälligt skydd mot viruset, går framåt. Nederländska forskare kan vara först i världen med att ha hittat en antikropp som blockerar det nya coronaviruset, vilket är ett viktigt genombrott om de preliminära resultaten visar sig stämma.
Men fungerande mediciner kommer att dröja. Lovande preparat måste först testas mycket noggrant för att se att de verkligen har effekt på sjukdomen och inte ger allvarliga biverkningar, vilket tar tid. Matti Sällberg, en av de forskare som försöker ta fram fungerande vaccin är dock övertygad om att någon till sist kommer lyckas.
– Det finns så pass många som jobbar med det här. Jag är säker på att det kommer ett vaccin, frågan är bara när.