Det kommer att bli mer regn på Arktis tidigare än vad forskare anat. Foto: TT

Då kommer det regna mer än det snöar på Arktis

Uppdaterad
Publicerad

Arktis kommer att bli blötare allt tidigare. Skiftet då det kommer att regna mer än snöa under sommar och höst kan inträffa mer 20 år tidigare än förväntat, enligt en ny studie.

Klimatförändringarna driver på en snabbare uppvärmning av Arktis än någon annanstans på jorden. Forskare har sedan tidigare räknat ut att regn kommer att vara den dominerande nederbörden på Arktis omkring 2090 på vissa platser och under vissa årstider.

Men nu har forskare jämfört den nya generationens klimatmodeller som kallas CMIP6 med den förra generationens klimatmodeller, CMIP5 för att undersöka hur nederbördsläget kommer att se ut på Arktis i framtiden.

”Arktis är känsligt”

Forskarna upptäckte att skiftet då det regnar mer än snöar kan inträffa redan mellan 2060 och 2070 – alltså mer än två årtionden tidigare.  

– Hela Arktis-området är lite känsligare och svarar snabbare på klimatförändringarna än tidigare uträkningar. Det är ett viktigt resultat och pekar på att den här regionen är ett känsligt område, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI som har läst studien. 

När istäcket smälter på Arktis blir det mer öppet vatten, vilket leder till att avdunstningen ökar. Det i sin tur gör att det regnar mer.  

Ett blötare Arktis med mindre snötäcke förstärker det som kallas albedo-effekten som är ett mått på jordens reflektionsförmåga.  

– När snö och is minskar i omfattning så blir ytan inte så vit längre och då reflekterar den ytan inte solljus lika effektivt. Det gör att infallande solstrålar tas upp mer av systemet. Så att få ett mer eller mindre isfritt Arktis spär på och driver klimatförändringen och förstärker uppvärmningen. Det är allvarligt, säger Erik Kjellström.  

Djur och växter i Arktis påverkas 

En annan effekt av ett blötare Arktis är att ekosystemen i området kan rubbas.  

–  Om det helt plötsligt blir omväxlande vintrar där det regnar, smälter, snöar och fryser på om vartannat så blir det ett annat typ av snötäcke och det påverkar vegetationen under. Och det påverkar även djur som till exempel renar som inte hittar föda på samma sätt, säger Erik Kjellström.

Dessutom finns det stora områden med permafrost med infruset metan som är en kraftfull växthusgas som kan börja läcka ut i atmosfären om det börjar smälta.

– Det är en stor osäkerhet också i klimatproblematiken. Det finns mycket metan bundet i dessa områden och skulle det släppas ut i stora mängder så kan det ytterligare förstärka uppvärmningen. Det är stora och svåra frågor att hantera i ett klimatforskningsperspektiv.

Studien publicerades i Nature Communication.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör experten om tipping points: ”Det är en kamp mot klockan” Foto: David Goldman/AP/TT, SVT, Andre Penner/AP/TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatkrisen

Mer i ämnet