Vårt solsystem bildades av het gas som kastats ut vid en supernova-explosion. Foto: ESO

Radioaktiva ämnen från en supernova formade de innersta planeterna i vårt solsystem

Uppdaterad
Publicerad

Ny forskning visar nu att radioaktiva ämnen var med och formade de innersta planeterna i solsystemet. Det bidrog till att Merkurius, Venus, jorden och Mars blev torra stenplaneter till skillnad från de väldiga is-världarna som Uranus och Neptunus.

Spela videon för att se hur de radioaktiva ämnena kom dit.

– Samtidigt som solen fortfarande höll på att bildas formades byggnadsmaterialet till de innersta planeterna, säger Tim Lichtenberg planetfysiker vid universitetet i Oxford och huvudförfattare till en studie som publiceras i veckans Science.

Meteoriter är tidskapslar

Han och hans forskargrupp har analyserat meteoriter som är en slags tidskapslar från den tiden. De avslöjar hur solsystemet var uppbyggt då.

– De har tittat på den kemiska sammansättningen i meteoriter och upptäckt att de som kommer från de innersta delarna av solsystemet innehåller större andel av rester från radioaktiva ämnen, säger Alexis Brandeker, astrofysiker vid Stockholms universitet.

Gjorde planeterna torra

Radioaktiva ämnen sönderfaller och då utvecklas värme. Den värmen fick planetsystemets första stenbumlingar att smälta. Tyngre ämnen sjönk och vatten kom upp till ytan och avdunstade.

– Det kan ha bidragit till att de innersta planeterna är mycket torrare än de som ligger längst ut i solsystemet, säger Alexis Brandeker.

Jorden är ju visserligen en blöt planet på ytan. Men sett till jordens massa är andelen vatten mindre än en promille. Himlakropparna längst ut i solsystemet kan bestå upp till 50 procent vatten.

Är färskvara

Men hur kan det finnas radioaktiva ämnen i det moln som solen och planeterna bildades ur?

Radioaktiva ämnen är färskvara. De sönderfaller till lättare grundämnen och slutar vara radioaktiva. Ett av ämnena som det finns spår av är aluminium-26 och det har en halveringstid på 700 000 år. Det är en relativt kort tid i kosmiska mått och visar att det radioaktiva ämnet inte kan ha existerat särskilt länge.

Så var i från kom det aluminium-26 som hann värma de inre delarna av solsystemet?

Supernova

En sannolik teori är att en supernova-explosion ägde rum i närheten av solens födelsemoln och den smällen bidrog med bland annat nytillverkade radioaktiva ämnen. Tack vare supernovan kunde alltså jorden utvecklas till den lagom torra planet den är idag.

Spela videon ovan för att se hur en supernova hjälpte till att skapa vårt solsystem.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.