Alla Nobelpristagare är värda sitt Nobelpris – men kvinnorna lyser i år med sin frånvaro. Från vänster: Richard Thaler, Nobelpristagare i ekonomi och kemipristagarna Richard Henderson, Joachim Frank och Jacques Dubochet. Foto: TT

Därför får så få kvinnor Nobelpris

Uppdaterad
Publicerad

På söndag kväll kommer inte en enda kvinnlig Nobelpristagare sitta vid honnörsbordet på den stora Nobelbanketten. Även om det är en väldigt stor mansdominans i år så är det inget ovanligt.

Sedan Nobelprisen började delas ut år 1901 har bara 48 kvinnor belönats. Av totalt 892 individer som fått Nobelpris har alltså bara omkring fem procent varit kvinnor.

Göran K Hansson, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien, är den som tillkännager vilka som får Nobelpris i kemi och fysik. Han tror att det finns en enkel anledning till att det ser ut så här. 

– Huvudorsaken är nog att det har varit svårare för kvinnor att göra akademisk karriär. Vi belönar dessutom upptäckter som gjordes för länge sedan eftersom de måste ha hunnit utredas och bekräftas. Då var den skeva könsfördelningen i forskarvärlden ännu mer uttalad, säger Göran K Hansson. 

Göran K Hansson tror att en anledning till att få kvinnor får Nobelpris är att de har haft svårare att nå ledande positioner i den akademiska världen. Han ser också brister i processen. Foto: Markus Marcetic/Kungliga vetenskapsakademien

Brister i processen

Men han ser också att det finns brister i processen. Enligt honom är det få kvinnor som har makt att nominera pristagare. Det kan alltså vara en anledning till att få kvinnor nomineras. 

Bilden delas av Thomas Perlmann, sekreterare för Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet, som utser Nobelpriset i medicin. 

– Det är ett bekymmer eftersom vi tror att det finns fler kvinnor som borde nomineras för sina upptäckter, säger Thomas Perlmann.

Hemliga nomineringar

Varje år skickas det ut inbjudningar till att nominera kandidater för Nobelpriset. Nobelkommittéerna arbetar sedan med att gå igenom de inkomna nomineringarna och väljer ut kandidater som de tycker är lämpliga. 

Det är svårt att kontrollera vilka som har nominerats eftersom de hålls hemliga i 50 år. Även nomineringsprocessen är hemlig och några siffror över hur könsfördelningen ser ut bland de som nominerar får SVT Vetenskap inte ta del av.

Alice Munro är en av de 48 kvinnor (av totalt 892 personer) som fått nobelpriset. Hon fick litteraturpriset 2013.

Åtgärder på gång

Men Thomas Perlmann berättar att de inför nästa år tänker gå ut med en särskild uppmaning.

– Vi planerar att i nästa års inbjudningar uppmana de som nominerar till att särskilt titta efter viktiga upptäckter gjorda av kvinnliga forskare, säger Thomas Perlmann. 

Varför har ni inte satt in några åtgärder tidigare?

– Att åtgärda problemet kring att få kvinnor nomineras och att få kvinnor nominerar är någonting vi arbetat på länge och fortsätter att arbeta med. Så länge som diskussionen förts inom den akademiska världen har den varit levande hos oss, säger Thomas Perlmann.

Han berättar att Nobelkommittéerna sedan något år tillbaka har börjat bjuda in kvinnliga forskare till att nominera. På så sätt kan de öka andelen kvinnor som nominerar. 

– Det är så klart mer tillfredställande om lika många kvinnor som män nominerar till Nobelpriset. Om det skulle leda till att fler kvinnor nomineras vet jag inte, säger Thomas Perlmann.

Thomas Perlmann menar att man aktivt jobbat med att öka förutsättningarna för att fler kvinnor ska nominera och nomineras. Foto: Camilla Svensk/Karolinska institutet

Fler män får rösta

När nomineringsprocessen är klar är det dags att rösta om vem som faktiskt ska få priset. Men det är få kvinnor som får lägga sin röst. Inom Kungliga Vetenskapsakademien, som bestämmer om priserna i fysik och kemi, är andelen kvinnor med rösträtt 15 procent. 

– Jag kan inte se att det i dag skulle finnas utrymme för någon partiskhet gentemot kvinnor bland prisutdelarna. Vi bedömer upptäckten som är nominerad och utgår varken från kön, position eller någonting annat, säger Göran K Hansson.

Inom Nobelförsamlingen, som röstar om Nobelpriset i medicin, är andelen kvinnor med rösträtt 22 procent.

Konferens kring frågan

I februari kommer de ansvariga träffas i samband med en konferens där deltagarna ska diskutera vad de ska göra för att på sikt få fler kvinnor som pristagare. Enligt Thomas Perlmann är det inte påtryckningar utifrån som har lett fram till att konferensens tema blir jämställdhet. 

– Nobelstiftelsen ordnar då och då interna konferenser för att diskutera viktiga frågor. Det här är bestämt sedan länge att det ska vara en sådan här konferens om just jämställdhetsproblematiken, säger Thomas Perlmann. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nobelpriset 2017

Mer i ämnet