Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Se när forskare och barn provflyttar stenmonumentet. Foto: Vetenskapens värld – Sanningen om Stonehenge

Därför flyttades Stonehenge

Uppdaterad
Publicerad

Forskare tror att stenarna i en fornlämning i Wales flyttades cirka 25 mil österut – landvägen, för att resas i det vi känner som Stonehenge.

Frågan är varför, och hur stenarna som vägde minst ett ton flyttades?

Stenflytten verkar hänga samman med en större migration, från Wales och vidare österut. Och av någon anledning har människor valt att ta med sig stenarna, eftersom de var viktiga för dem.

Det säger arkeologen Björn Nilsson vid Lunds universitet:

– De tog med sig sina husdjur, vardagsföremål och stenarna i flytten, och reste stencirkeln i sitt nya område. Det kändes förmodligen inte som hemma annars, säger Björn Nilsson.

Stenåldern inte som vi tror

Och för att förstå hur och varför denna märkvärdiga monumentflytt skedde, måste vi förändra vår bild av stenåldern. Det var långt ifrån en stillsam och enkel tid.

– Vi har till stora delar en felaktig bild av forntidens samhällen. Samarbete och stora gemensamma projekt präglade stenåldern. Det var genom de stora monumentala byggena man visade vad som var viktigt och vad man brydde sig om i tillvaron, säger Björn Nilsson.

Monument mer rörliga än man trott

De senaste tio åren av arkeologisk stenåldersforskning har också visat att de stora monumenten från stenåldern var mycket mer rörliga än vad forskare har trott. Det gäller också här i Skandinavien.

– Många har flyttats och förändrats enormt mycket över tid, från stenåldern och fram till idag. I Skandinavien har vi under senare år arbetat mycket med stenkammargravar från samma period, och vi har börjat förstå hur mycket de rört på sig. Det som är fantastiskt med upptäckten i Wales är att arkeologerna hittat själva ursprungsplatsen, det riktiga Stonehenge, säger Björn Nilsson.

Övergav området

Området i sydvästra Wales, där den ursprungliga stencirkeln stod, var under den tidiga stenåldern tätbefolkad och ett centralt och viktigt område.

Men all aktivitet i området verkar ha upphört efter 3000 f kr, vid samma tid som stencirkeln monterades ner och Stonehenge byggdes. Människorna verkar ha övergivit området.

Arkeologen Mike Parker Pearson, som lett utgrävningen i Wales, säger att orsaken till migrationen inte är helt klarlagd. Kanske berodde det på klimatförändringar, kanske överpopulation eller konflikter.

– Av någon anledning som vi inte känner till valde de att flytta, och börja om på en ny plats. Stenarna var uppenbarligen en mycket viktig del av deras identitet, och kanske förkroppsligade stenarna människornas förfäder. Därför reste de stenarna på en ny plats för att minnas och hedra sina förfäder i en ny miljö, säger Mike Parker Pearson.

Band samman folk från öst och väst

Tidigare arkeologiska analyser har lyft fram Stonehenges roll som enande monument för de brittiska öarna. Ett monument som band samman människor från öst och väst.

Analyser av kremerade ben från människor som begravts i Stonhenge visar också att många av dem som hittas i de äldsta delarna av Stonehenge ursprungligen kom från Wales. Det är därför troligt att de människor som kom med stenarna, stannade med dem på platsen. 

– Flytten av stencirkeln från Wales är en extraordinär händelse, som kanske bidrog till att förena människor från östra och västra delen av det vi idag kallar brittiska öarna, säger Mike Parker Pearson.

Vill du veta mer om arkeologernas teorier kring hur stenarna transporterades till England och vad Stonehenge hade för funktion? Se Vetenskapens värld: ”Sanningen om Stonehenge” måndagen den 8 mars klockan 20.00 i SVT2 eller redan nu på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer