I sju år sökte arkeologen Mike Parker Pearson efter bevis till sin teori att Stonehenge från början kan ha stått på de walesiska kullarna, cirka 25 mil ifrån var monumentet står idag. Det var först på den allra sista utmärkta platsen på deras lista som de hittade vad de letade efter – 5 000 år gamla hål efter resta blåstenar.
– Det var på en glömd plats med fyra kvarvarande blåstenar. Den hade övergetts på 1920-talet av andra arkeologer som sa att den var ointressant, säger Mike Parker Pearson.
Stencirklarnas storlekar identiska
Inom kort hittade arkeologerna en mängd hål efter resta stenar, vilka bildade en enorm cirkel. Ett av hålen hade en specifik utformning som liknade formen på en av blåstenarna vid Stonehenge. Med hjälp av avancerad 3D-teknik visade det sig att stenen passade perfekt i håligheten i Wales.
En annan indikation på att forskarna var rätt ute var monumentens utformning.
– Själva stencirkelns diameter var 110 meter, exakt som Stonehenge ytterring. Chansen att de båda av slump skulle ha exakt samma dimensioner är verkligen liten, säger Mike Parker Pearson.
Vill du veta mer om arkeologernas teorier kring hur stenarna transporterades till England och vad Stonehenge hade för funktion? Se Vetenskapens värld: ”Sanningen om Stonehenge” måndagen den 8 mars klockan 20.00 i SVT2 eller redan nu på SVT Play.