Sömnen kan påverkas av nya miljöer. Foto: Gorm Kallestad/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Därför sover du sämre borta

Uppdaterad
Publicerad

Ska du sova på en ny plats för första gången kan du räkna med att du inte kommer att känna dig utsövd. Det beror på att en del av din hjärna håller sig mer aktiv, visar ny forskning.

Det kallas ”första natten-effekten”, och innebär att din sömnkvalitet försämras. Det kan till och med kännas som om du inte sovit alls, trots att du sovit lika länge som vanligt.

Nu har forskare vid Brown University kommit på varför vi sover sämre första natten på ett nytt ställe.

Hjärnan håller vakt

Totalt deltog 35 personer i studien, och genom att undersöka hur deras hjärnaktivitet förändrades under olika sömnstadier upptäckte forskarna att det fanns en tydlig skillnad mellan den högra och vänstra delen av hjärnan.

Trots att deltagarna sov fortsatte den vänstra hjärnhalvan att vara aktiv, den befann sig alltså bara i ytligare sömn.

Det verkar alltså om den vänstra delen av hjärnan, så att säga, håller vakt i en ny miljö. Något som innebär att den inte får samma möjligheter till vila som den högra hjärnhalvan.

Den andra natten försvann den här skillnaden i hjärnaktivitet, vilket forskarna tror kan bero på att hjärnan då anpassat sig. 

Även hos många andra djur

– Den här studien är ett riktigt genombrott, eftersom den för första gången visar att den högra och vänstra delen hjärnan inte når samma grad av sömn när människor befinner sig i djupsömn, säger sömnforskaren Christian Benedict vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

– Det är ett bevis för att hjärnan kan prioritera vissa delar för sömn, medan andra delar har en ytligare sömn,

Vi människor är inte ensamma om den här förmågan. I naturen är det vanligt att djur har en liknande asymmetrisk hjärnaktivitet under sömnen.

Ett exempel är delfinen, som med jämna mellanrum måste upp till ytan och hämta luft. Det gör att det är livsnödvändigt för delfinen att endast hälften av hjärnan sover, så att den kan få sammanhållande sömnperioder trots sitt andningsbehov. Även fåglar har en liknande halvsömn, vilket är ett viktigt skydd i en riskabel miljö.

Skyddade mot faror

Christian Benedict menar att det här troligtvis har varit en viktig hjärnmekanism för människan tidigare i historien, då det var viktigt att inte sova för djupt i nya miljöer där det kunde lura diverse faror.

Men i dag ser han det snarare som en negativ egenskap som gör att vi kan förlora värdefull sömn:

– Vi kan ju fundera över om det även kan sättas i relation till stress. Psykologisk stress, jobbstress. Många har i dag stora problem att sova. Det skulle vara intressant att studera om även stress kan leda till den här typen av respons, där hjärnan fortfarande är halvt aktiv när vi sover, säger han.

Christian Benedict säger att det man kan göra för att motverka den här typen av halvsömn är att ha tydliga sovvanor, även när vi ska lägga oss på en främmande plats:

–  Man kan säkert lära sig att anpassa sig till att sova på nya platser. Det handlar om vilka sovrutiner man har. Så länge du upprätthåller dessa rutiner, så ökar du chansen att båda höger och vänster delen av hjärnan slappnar av och i samma utsträckning når den så viktiga återhämtande djupsömnen.

– Något så enkelt som en kudde hemifrån kan nog också göra det enklare att finna sig tillrätta på en ny plats.

Tamaki et al.: ”Night Watch in One Brain Hemisphere during Sleep Associated with the First-Night Effect in Humans”, Current Biology, DOI: org/10.1016/j.cub.2016.02.063

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer