Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Empatiska råttor lär oss mer om mänsklig empati. Foto: Pixabay

Empatiska råttor kan hjälpa mot psykopati

Uppdaterad
Publicerad

Ny forskning visar att råttor väljer bort belöning i utbyte mot att andra råttor inte skadas. I en sådan situation aktiveras samma del av hjärnan hos råttor som den som kopplas till empati hos människor. Nu frågar sig forskarna: Kan vi “skapa” mänsklig empati utifrån vad vi vet om råttors empati?

Det talas ofta om djur som att de saknar empatisk förmåga. Men en ovilja till att skada andra individer är inte något specifikt för människan. 

– Det som är rätt fantastiskt är att när vi tittar på nervceller och kartlägger dem molekylärt blir översättningsvärdet mellan gnagare och människor väldigt stort, säger Dinos Meletis som är docent i neurovetenskap vid Karolinska institutet. 

Experimentet: “Godis till mig, smärta till dig” 

Forskarnas experiment utformades så att råttorna kunde roffa åt sig och äta upp godispellets. Dock med en obehaglig “bismak” – de hörde ett ljud av en annan råtta som lät som den fick ont samtidigt som godisen togs. 

Resultaten av forskningen visar att råttorna ogärna skadade en råttgranne, även om det innebar en mindre belöning. Detta oberoende av vilket kön de hade eller vilken relation de hade till råttgrannen.  

Det gick också att fastställa att råttor med tidigare erfarenhet av smärta i större utsträckning lät bli att skada andra. 

“Jag tar en kula för dig, men inte tre” 

Men exakt hur pass altruistiska råttorna egentligen är förblir dolt i dunkel, enligt forskarna.  

Det skulle lika gärna kunna vara så att de väljer bort sin belöning för att de helt enkelt vill slippa lyssna till lätet från grannråttan som utsätts för smärta, vilket vore motsatsen till altruism. 

Råttor som fick två godispellets istället för en i belöning valde bort detta då det innebar skada för en annan råtta. Men då belöningen ökade till tre pellets var råttorna inte riktigt lika benägna att tacka nej för att hindra en annan råtta från att känna smärta. 

”Väcker frågor om vår evolution och biologi” 

Samma del av hjärnan aktiveras på råttorna i experimentet som hos oss människor när vi känner empati. Denna region kallas för anterior cingulate cortex. 

Detta kunde forskarna konstatera genom att avaktivera den delen av hjärnan på råttorna under experimentets gång. De råttor som tidigare låtit bli att skada andra bytte plötsligt bana, vilket styrker teorin om att det finns en koppling mellan den delen av hjärnan och empatiförmågan även hos råttor. 

När vi ställs inför en konfliktsituation som råttorna i experimentet tvingas vi utvärdera värdet mellan de två valen, i detta fall: godispellets jämfört med smärta för en annan individ. 

– En obalans i anterior cingulate cortex påverkar möjligheten att beräkna dessa värden, säger Dinos Meletis.

Att “skapa” mänsklig empati 

Denna insikt hoppas forskarna nu ska leda till att nya mediciner kan sökas när det kommer till avsaknad av empati hos människor som lider av psykiatriska sjukdomar. 

– För psykossjukdomar som till exempel schizofreni finns det medicin som exempelvis reducerar hallucinationer, men när det kommer till viljan att skada hos psykopater finns ingen medicinsk lösning, säger Christian Keysers som är en av forskarna bakom studien. 

Christian Keysers hoppas att upptäckten kan leda till att forskning riktar in sig på just den hjärnregionen för att utöka vår biologiska kunskap om människors benägenhet att skada andra människor. 

Om vi kan hitta avgörande nervceller för ett visst beteende kan vi söka mediciner som angriper dessa och därmed förändrar vårt beteende.

Läs studien här.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer