Så påverkar olika klimatförändringar varandra – det blir en dominoeffekt

Uppdaterad
Publicerad

Flera känsliga ekosystem och klimatsystem närmar sig oåterkalleliga tröskelpunkter, så kallade “tipping points”. När de passeras kan klimatförändringarna ske ännu snabbare.

– Vad vi gör under de närmaste tio åren är viktigt, vi kan vara den sista generationen som kan ha kontroll över tröskelpunkterna, säger Owen Gaffney på Stockholm Resilience Centre. 

Forskare har identifierat nio ”tipping points”, eller tröskelpunkter, som är aktiva redan idag. Händelser som man för ett decennium sedan trodde skulle inträffa om 50-60 år har visat sig vara stora risker redan nu.

– Det är stora förändringar som vi kan se nu och det är inte baserat klimatmodeller och prognoser. Det här är data på vad som händer just nu, konstaterar Owen Gaffney på Stockholm Resilience Centre.

Klimatkrisen

Det handlar om is som smälter snabbare än befarat, skogar som förändras och havsströmmar som försvagats.

Samtidigt visar sig nu de olika tröskelpunkterna kunna påverka varandra, som brickorna i ett dominospel.

– Det är nu man börjar bli riktigt, riktigt bekymrad.

I videon berättar Owen Gaffney om tipping points och du kan se hur de påverkar varandra.

Owen Gaffney arbetar på Stockholm Resilience Centre. Han har varit medförfattare till en artikel om tipping points som publicerats i tidskriften Nature och är medförfattare till en bok om tipping points. Han är även medproducent till en dokumentär med David Attenborough om samma ämne. 

Tipping points – det här är vad som riskerar att hända

-IS-

Den arktiska havsisen    

Planetens kylanläggning, den är vit och reflekterar mycket värme. I takt med att isen minskar som exponeras istället mörkt hav som absorberar värme. Det gör i sin tur att ännu mer is smälter och skeendet ökar i hastighet.

När isen smälter saktas golfströmmen ner och luften ovanför Arktis påverkas. Vädersystem så lång bort som på Antarktis kan påverkas. 

Grönlandsisen  

Ett tre kilometer tjockt istäcke som täcker Grönland. Ytan ligger högt upp i atmosfären där det är kallare, men i takt med att det blir varmare så sjunker ytan längre ner. Då hamnar den i allt varmare luft och kommer att fortsätta smälta allt snabbare och leda till höjda havsnivåer. 

Västantarktis 

Den mest känsliga delen i Västantarkis har is som kan leda till en höjning av havsnivåerna med över tre meter. Istäcket hålls tillbaka av två glaciärer, som proppen i ett badkar.

Forskning visar att dessa två glaciärer just nu förändras mycket och det befaras att området redan kan ha passerat en “tipping point”. 

Östantarktis

Länge trodde forskarna att detta var det mest stabila istäcket på jorden, men under de senaste åren har enorma förändringar skett.

Det är bekymrande enligt många, eftersom det är här som den allra största mängden is på jorden finns. Bara området som heter Wilkes Basin skulle kunna höja havsnivån globalt med tio meter om det smälter. 

-LAND-

Amazonas regnskog

Det är världens största regnskog och binder koldioxid från atmosfären. Skogen drar också till sig regn och skapar regn och har stor påverkar på vädret i Sydamerika men också Nordamerika och i Stilla havet.

Ny forskning visar att Amazonas redan nu släpper ut mer koldioxid än den lagrar.    

Världens stora barrskogar

Lagrar koldioxid, men torkar just nu ut och brinner. Detta kan innebära att skogarna inte kommer tillbaka utan att det bildas stäppmarker istället, med mindre möjligheter att binda koldioxid. 

Permafrosten   

När permafrosten tinar släpper den ut metan, en mycket kraftig växthusgas, som gör det svårare att lösa klimatfrågan. Även om alla utsläpp från mänsklig aktivitet skulle sluta så kommer de stora områdena med permafrost fortsätta att släppa ut växthusgaser.   

-HAV -

Atlantiska strömmarna

Strömmar, som Golfströmmen, tar varmt vatten till Europa och Skandinavien. De har en stor betydelse för hur värme cirkulerar runt planeten. När isar smälter påverkas inflödet av sötvatten i Atlanten, vilket kan påverka strömmarna. Ändras de så får det stor inverkan på bland annat vädret. 

Varmvattenkorallerna

Korallreven är de ekosystem med allra mest biologisk mångfald i haven. Den är i sin tur viktiga för balansen i havet, rubbas ekosystemet i havet så minskar havens motståndskraft mot förändringar.  

Korallreven påverkas dels av värme, men också genom att ökad koldioxid i atmosfären leder till att mer koldioxid tas upp av vattnet och gör haven försurade.

Källa: Stockholm Resilience Centre

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet