Lejon är ett av de djur vars utbredning minskat kraftigast. Foto: AP/TT

Tusentals hotade djurarter har försvunnit: ”En sjätte massutrotning pågår”

De senaste årtiondena har över hälften av tusentals hotade djurarter försvunnit. Miljarder lokala djurbestånd har försvunnit världen över. I en ny studie menar forskare att en sjätte massutrotning är i full gång.
– Situationen har blivit så dålig att det vore oetiskt att inte använda starka ord, säger professor Gerardo Ceballos vid Universidad Nacional Autónoma de México.

Professor Ceballos ledde den nya studien, som publicerats i den anrika amerikanska vetenskapstidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences. Studien beskriver vad forskarna kallar en pågående ”biologisk utplåning”.

LÄS MER: Troféjakt i Afrika – osmakligt eller nödvändigt?

Forskarna undersökte såväl vanliga som ovanliga djur och fann att miljarder lokala och regionala djurbestånd helt gått förlorade. De beskyller mänsklig överbefolkning och överkonsumtion för krisen, och kallar den ett hot även mot den mänskliga civilisationens överlevnad. Tidsfönstret för att agera är enligt forskarna litet, skriver The Guardian.

LÄS MER: Chocksiffrorna: Två tredjedelar av djuren snart borta

Utbredningen minskar kraftigt

Tidigare forskning har visat att djurarter under de senaste århundradena har utrotats i betydligt högre takt än tidigare – även denna forskning har varnat för en sjätte massutrotning, och indikerat att tiden är knapp om situationen ska räddas.

Den nya studien tar inte bara hänsyn till utrotningar, utan undersöker även bestånd och utbredning hos vanliga djurarter. Resultatet har fått forskarna att förkunna att den sjätte massutrotningen faktiskt är pågående.

Av 27.500 undersökta arter av landlevande ryggradsdjur har en tredjedel minskat i utbredning de senaste årtiondena. Bland tusentals hotade djurarter har över hälften av individerna försvunnit. Av 177 arter av undersökta landdäggdjur hade nästan hälften förlorat 80 procent av sin ursprungliga geografiska utbredning.

Lejon är ett av de mest anmärkningsvärda fallen – deras historiska utbredning sträckte sig över större delen av Afrika, Sydeuropa, Mellanöstern och Indien, men i dag är de koncentrerade till ett fåtal små områden i Afrika.

LÄS MER: Massutrotning i världshaven nalkas

”Vår varning måste hörsammas”

Djurlivet decimeras på grund av förstörelse av livsmiljö, tjuvjakt, föroreningar, invasiva arter och klimatförändringar. Huvudorsaken är dock ”mänsklig överbefolkning och överkonsumtion, speciellt av de rika”, menar forskarna.

LÄS MER: Lyxkonsumtion hotar många arter

– Den allvarliga varningen i vår studie måste hörsammas, då civilisationen är fullkomligt beroende av de växter, djur och mikroorganismer som förser jorden med grundläggande service av ekosystemet, från pollinering och beskydd av skördar till att ge oss mat från haven och bibehålla ett klimat som går att leva i, säger professor Paul Erlich vid Stanford University, som deltog i studien, till The Guardian.

Forskarna menar att tiden är mycket knapp, och att det kommer ta lång tid att bromsa utvecklingen. Bland annat efterlyser de en internationell institution med uppgift att skydda världens djurbestånd.

LÄS MER: Invasiva arter: ett globalt miljöhot

Fakta: Massutdöenden på jorden

Visa
  • För att klassificeras som ett massutdöende krävs att minst hälften av alla arter dör ut.
  • Vid de fem största massutrotningarna de senaste 450 miljoner åren, ”the Big Five”, utplånades minst 75 procent av alla arter.
  • Den värsta massdöden inträffade för 251 miljoner år sedan, då 96 procent av arterna dog ut. Därnäst kommer en massdöd för 443 miljoner år sedan då 86 procent av arter försvann. För 200 miljoner år sedan utrotades 80 procent, för 65 miljoner år sedan 76 procent (bland annat dinosaurierna), och för 359 miljoner år sedan 75 procent.

Källa: Nature (TT)

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer