Enligt Skolverket har det målrelaterade betygsystemet tre funktioner: Det ska fungera som ett urvalsinstrument för vidare utbildning, vara informationsgivande för elever och nationell statistik och slutligen även motivera elever till att prestera bättre.
Men alla de skolforskare som SVT pratat med menar att dessa funktioner inte fungerar. I stället slår de ut varandra.
– Sorteringen stressar elever och påverkar motivationen negativt. Hade man skalat ned stressen hade också den informationsgivande biten sett annorlunda ut. Det finns alltså tydliga motsättningar i dessa funktioner, säger Majsa Allelin.
Ska hjälpa fler att lyckas
Enligt Alli Klapp som är bedömningsforskare vid Göteborgs universitet och medverkat i utredningar åt Skolverket, är det de lågpresterande eleverna som drabbas värst eftersom urvalsfunktionen sorterar bort elever inför vidare utbildning, vilket SVT tidigare rapporterat om.
– Forskning visar att högpresterande elever presterar oavsett om de får betyg eller inte. I stället ser vi att det finns en negativ effekt för lågpresterande elever. Det är för dessa elever, som inte har samma förutsättningar, vi behöver ett bra system som inte utsätter dem för misslyckanden, säger Alli Klapp.
Det aktuella betygsystemet bygger på att summera elevens prestation efter en eller två terminer. Forskare menar att skolan i stället bör bedöma elever utifrån en formativ modell som ökar fokuset på kunskap snarare än enskilda betyg.
Spela klippet för att höra vad den formativa bedömningsmodellen går ut på.
Se mer om skolforskning i Det svenska skolexperimentet i Vetenskapens värld på måndag den 22 maj kl 20:00 i SVT2 eller på SVT Play.