– Den traditionella synen är att ett fossil är sten. Men när vi tog bort lager av mineraler kunde vi se att rester av själva organismen faktiskt finns kvar, säger Johan Lindgren, geolog vid Lunds universitet, som lett studien.
Det är ett internationellt forskarlag som noggrant analyserat ett fossil av en fisködla, en reptil som liknar dagens delfiner. Den studerade fisködlan var knappt två meter lång och simmade runt i haven för omkring 180 miljoner år sedan.
”Väldigt kontroversiellt”
Tack vare dagens avancerade teknik och att fossilet är välbevarat, har forskarna hittat och analyserat även väldigt små beståndsdelar av fisködlan. Bland annat har de studerat rester av huden, som till deras överraskning fortfarande är lite elastisk. De har även analyserat rester av fett, blod och pigment.
– Det är fantastiskt att våra resultat även övertygat skeptiker, men det är fortfarande många som hävdar att en del molekyler inte kan ha överlevt så länge. Det är lite Jurassic Park över det hela och väldigt kontroversiellt, säger Johan Lindgren.
Under huden
Resultaten visar att fisködlan var mer lik delfiner än man tidigare trott. Under huden fann forskarna nämligen späck. Det är en fettvävnad som kopplas till varmblodighet och hittills bara har påträffats hos nutida havslevande däggdjur.
Eftersom späck under huden bidrar till en förmåga att reglera kroppstemperaturen kan det här ge en förklaring till hur fisködlorna kunde leva i både varmare och kallare hav.
– Det är häftigt, man har tidigare kommit fram till att de hade liknande kroppsform men nu kan vi säga att de även var lika under huden. Fysiologin är mer lik ett däggdjur än en reptil, säger Johan Lindgren.
Anpassa hudtonen
Det visade sig även att fisködlan likt delfinerna var mörk på ovansidan och ljusare på undersidan. Det kan ha fungerat som kamouflage och UV-skydd när den skulle hämta luft. De hade även förutsättningarna för att kunna anpassa sin hudton.
– Många reptiler har förmågan att anpassa hudtonen och det verkar fisködlan också ha haft. Det betyder inte att de är som kameleonter utan det handlar om små skiftningar som kan ta upp till flera veckor att justera, säger Johan Lindgren.
Resultaten ger inte bara insikter om fisködlorna utan visar även hur lite vi vet om vad som faktiskt kan bevaras under en så lång tid.
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature.