Förra året presenterades en lista på 100 företag som stod för 70 procent av de globala utsläppen mellan 1988-2015. De flesta på listan är företag verksamma inom fossil energi, som till exempel ExxonMobil, Shell, BP och Chevron.
Några få företag dominerar
Men en ny sammanställning visar att stora multinationella företag även dominerar andra branscher. Fyra företag kontrollerar till exempel 84 procent av marknaden för bekämpningsmedel. Fem företag står för 90 procent av global handel med palmolja.
Tio företag står för 25 procent av den totala pappers- och kartongproduktionen i världen, enligt den nya studien med forskare från Stockholms Resilience Center.
– På ett sätt är ju det kanske förskräckligt att så få företag står för stor påverkan. Å andra sidan kanske det är bra, för genom att titta på de största utsläpparna i ett land, regionalt eller globalt kan vi ju också tvinga dem till förändring, säger Johan Jansson, docent, Företagsekonomiska institutionen vid Lunds Universitet.
Så kan de ställa om
Genom sex olika exempel (se faktaruta nedan) visar författarna att man skulle åstadkomma mycket, snabbt om man fick de här stora och tröga organisationerna att röra på sig.
– Företagen kommer aldrig att lösa det här själva. De behöver tydliga lagar och regler. Tydliga ekonomiska styrmedel och en riskprofil där de vet att de kan exponeras, säger Henrik Österblom, en av författarna till studien.
Han har tillsammans med flera medförfattare från USA och Europa uppmärksammat ett normskifte där företag inte längre kan ignorera hållbarhetsfrågan.
Finanssektorn har stort ansvar
Ett första steg är att företag börjar prata om hållbarhet och kommunicerar det utåt. Men de behöver också utsättas för press från andra håll.
– Om något styrmedel är vassare än de andra så skulle jag säga att bank och finansieringssektorn tillsammans med de stora pensionsfonderna börjar ställa hårdare krav på de här företagen, för de är alla beroende av kapital, säger Henrik Österblom.
Får man de här företagen att ställa om kan det få effekter i hela systemet eftersom små och mellanstora företag ofta ingår i de stora företagens leverantörskedjor.
– Alla de här klimatmarscherna – de borde kanske fokusera på de här företagens huvudkontor?, säger Henrik Österblom.
Sammanställningen är publicerad i Nature Ecology and Evolution.
