På 1970-talet upptäckte den amerikanska astronomen Vera Rubin att det var något som inte stämde i hur stjärnorna i avlägsna spiralgalaxer rörde sig.
Stjärnornas rörelsemönster kunde bara förklaras om galaxen hade en massa som var mycket större än vad astronomerna bedömde utifrån det stjärnljus de observerade. Vera Rubin hade upptäckt effekten av mörk materia.
Fysiker räknar idag med att det finns mer än fem gånger så mycket mörk materia som vanlig materia. Men ännu vet ingen vad den mörka materien består av.
En partikel tros vara nyckeln
På senare tid har många fysiker börjat tro att forskning på en av universums allra minsta partiklar, neutrinon, ska kunna göra att vi äntligen kan förstå oss på den mörka sidan av universum. Det har nämligen gjorts experiment som tyder på detta.
Neutriner har förmågan att oscillera – att ändra skepnad från en typ av neutrino till en annan. Neutriner gör detta i en förutsägbar rytm, men experiment i en partikelaccelerator har hittat neutriner som ändrar skepnad fortare än väntat.
Den mörka sidan påverkar den ljusa
Något måste påverka dem, och forskarna tror att det skulle kunna röra sig om en släkting till neutrinon, som våra detektorer inte kan upptäcka. En så kallad steril neutrino – eller med andra ord, en mörk partikel.
– Vi försöker besvara några av de största frågorna inom fysiken. Och jag tror att vi har kommit väldigt mycket närmare svaren, säger Sam Zeller, neutrinofysiker på Fermilab i USA.
Se neutrinodokumentären ”Jakten på spökpartikeln” i Vetenskapens värld i SVT Play, eller i SVT2 måndag den 31 januari 20:00.