Det är igränslandet mellan kust och hav, när glaciärernas frusnafärskvatten når det salta havsvattnet, som isgrottorna på Antarktisuppstår. Iskolosserna agerar samtidigt som en propp för ismassornapå land, berättar Anna Wåhlin, professor vid Göteborgs universitet:

– Runt Antarktis kuster finns en stor area med stora flytande,glaciärer med isgrottor under sig. Den största är lika stor somFrankrike, säger hon.

– De är väldigt viktiga. De hindrar ismassansom finns på Antarktis från att åka ut i havet, så om man tar bortdem ökar farten på den is som finns uppe på kontinenten.

Kilometertjocka istak

De jättelika grottorna har tak av flytande is som förmodligen tjockast är en kilometer, medan grottornas djup troligen kanske är något mer. Men det är fortfarande mycket som är okänt och som forskarna nu hoppas kunna ta reda på mer om.

Några av Anna Wåhlins kollegor har redan gett sigiväg för nästa expedition. Själv åker hon på julaftons morgon föratt sedan bo två månader ombord på en sydkoreansk isbrytaretillsammans med ett 40-tal andra polarforskare.

Forskarna siktar på att inomnågra år kunna skicka in en obemannad ubåt för att utforskagrottorna inifrån.

– Det yttersta målet är att bättre kunna förutspå hur snabbt vattennivån kommer att höjas vid issmältning, för dessa grottor har en viktig roll när det handlar om glaciärernas stabilitet.