Starta klippet ovan för att se hur ”trädens internet” fungerar. Foto: Bertil Olofsson TT/Steve Axford, Screen Australia Telefilm

Kalhyggen hotar det underjordiska svampsystemet i skogen - ”the wood wide web”

Publicerad

Ett kalhygge kan utplåna runt 75 procent av markens svampsystem som är livsviktiga för träden enligt ny forskning.
– Det sker en utarmning av ovanligare och specialiserade arter, säger professor Anders Dahlberg.

Det finns en värld av mikroorganismer under våra skogar som är oumbärlig för alla träd och växter. Forskare har börjat använda uttrycket ”wood wide web” för detta underjordiska system av svamptrådar som lever i symbios med trädrötterna.

Genom detta system, som egentligen heter mykorrhiza, kan träd ta upp näring samtidigt som de försörjer svamparna med socker.

Men genom systemet kan träden också kommunicera med varandra, till exempel för att varna varandra för skadeinsekter över stora skogsområden.

Skövling förstör

– I princip alla jordens omkring 300 000 växtarter är beroende av mykorrhiza. Man skulle kunna jämföra deras betydelse med mikroorganismerna i våra tarmar, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid SLU.

Men när skogen skövlas förstörs mykorrhizan. Anders Dahlberg har gjort experiment i en tallskog norr om polcirkeln med sitt forskarteam. Där jämförde de svampsamhällen i alltifrån orörda skogar till helt kalhuggna skogsområden.

– Flertalet av de svampar som bildar mykorrhiza missgynnas och blir ovanligare vid avverkning. Skogsbruk är anledningen till att de svamparterna rödlistas, säger han.

Ovanliga arter försvann

Resultaten visade att om en tredjedel av träden sparades, fanns efter tre år mer än 80 procent av mykorrhizasvampen kvar i jorden.

Men om inga träd sparades minskade mängden mykorrhizasvampar med 95 procent. Artrikedomen sjönk dessutom kraftigt och risken ökade för att ovanliga arter försvann helt och hållet.

Miljöorganisationen FSC (Forest Stewardship Council) i Sverige rekommenderar att man sparar 5 procent av träden när man avverkar skog. 

Men följer man detta förlorar man ungefär 75 procent av alla mykorrhizaarter, enligt Anders Dahlberg. Sedan tar det i genomsnitt 90 år innan mykorrhizasamhället får en liknande mångfald som innan. Även om en del arter alltså aldrig kommer tillbaka.  

Är siffran för låg för hur många träd man borde spara vid kalhyggen?
– Ur naturvårdssynpunkt ja. Det pågår en artutarmning. Men om det resulterar i att mykorrhizasvamparna tillhandahåller träd och växter samma nyttigheter eller inte är mera oklart. Vi tror att detta påverkas, men frågan är hur stor betydelsen är, säger Anders Dahlberg.

Studien publicerades i Journal of Applied Ecology .

Se mer om svamparnas rike och deras spännande historia i Vetenskapens värld ”Svamparnas planet” på SVT Play.

UNDERJORDISKA SVAMPSYSTEM

Visa

Sverige har minst 1200 olika arter svampar som bildar mykorrhiza med våra träd. Nästan 300 av dessa arter är rödlistade, flertalet av dem missgynnas och hotas av avverkning.

Mykorrhiza och växter har under evolutionen utvecklats tillsammans sedan växter började ta sig upp på land för drygt 400 miljoner år sedan.

I princip alla jordens omkring 300 000 växtarter är beroende av mykorrhiza.

Mykorrhizasvamparnas mycel omsluter trädens alla finrötter, förstorar deras rotsystem och har dessutom ofta enzymer som kommer åt organiskt bunden näring.

Tidskriften Nature publicerade nyligen den första globala kartläggningen av hela världens ”wood wide web”.

Källa: Anders Dahlberg, SLU

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer