Ska Nobelpriset i kemi i år gå till ny teknik som gör det möjligt att utvinna dricksvatten ur öknens luft? Foto: University of South Alabama, SVT

Kemipriset kan gå till konsten att utvinna vatten ur luft

Uppdaterad
Publicerad

Ett supermaterial som utvinner vatten ur öknens luft skulle kunna belönas med årets Nobelpris i kemi.

– Då skulle priset gå till jordaniern Omar Yaghi som själv vet hur det är att leva med vattenbrist, säger Ulrika Engström som är vetenskapsreporter på SVT.

Vad är det för supermaterial?

– Det kallas för MOF, metallic organic frameworks. Metalljoner bygger ett nätverk med hjälp av molekyler. Det bildar då ett extremt poröst material som har förmågan att ta till sig andra gästmolekyler i hålrummen. Och de här gästmolekylerna kan vara koldioxid som fångas upp från atmosfären, eller ett effektivt sätt att förvara väte. Men förmågan att utvinna dricksvatten ur luftens vattenånga verkar vara Omar Yaghis favorit, säger Ulrika Engström.

 Varför är det hans favorit?

–Omar Yaghi växte själv upp i ökenliknande omgivningar i Jordanien. I ett föredrag på Stockholms universitet för två år sedan berättade han att han hade tre uppgifter som barn. Det var att studera flitigt, röja undan stenbumlingar från odlingslotten samt att varannan vecka då regnet kom samla in så mycket vatten som möjligt. Vattnet skulle räcka till korna, odlingarna och till hushållet. I dag lever en tredjedel av jordens befolkning med vattenbrist.

Går det redan idag att utvinna vatten från luften?

– Just den anordningen är väl inte helt utvecklad än. Men i början av året fick General Electric 14 miljoner dollar av DARPA, som är ett forskningsinstitut inom det amerikanska försvaret, för att utveckla tekniken. Men mof-tekniker som används för att lagra gaser som väte är en växande affärsverksamhet idag med en omsättning på nästan 200 miljoner dollar enligt Business Research Company.

Förra året belönades två kvinnor med Nobelpriset i kemi, Emanuelle Charpentier och Jennifer Doudna. Vilka kvinnor skulle kunna få priset i år?

– Kanske Sallie Chisholm som på 1980-talet upptäckte en liten cyanobakterie som finns i alla världens hav, nämligen Prochlorococcus. Och den har en viktig uppgift. Tillsammans med andra havslevande mikroorganismer utför den en stor del av all fotosyntes på jorden. Koldioxid omvandlas till syre. Prochlorococcus är till och med jordens minsta och mest vanligaste fotosyntetiserande organism. Det beräknas finnas 100 miljoner individer i en liter vatten.   

 – Men en lågoddsare i år är ju faktiskt utvecklingen av mRNA-vaccinerna mot corona, som Pfizers och Modernas vaccin. Och då är det Katalin Karikó från Ungern som ska belönas tillsammans med amerikanen Drew Weissman.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.