Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Klimatmodell från NASA

Klimatmodellernas fader: De har blivit för krångliga

Uppdaterad
Publicerad

Fysikpristagaren Syukuro Manabe var först med globala klimatscenarier i datorn. Nu befarar han att allt som byggts in i dagens klimatmodeller gjort dem svårbegripliga. Se klippet  – så funkar en klimatmodell 

När fysikpristagaren Syukuro Manabe gjorde sina första klimatmodeller på 1960-talet så var datorerna så långsamma att han tvingades förenkla. Bara de viktigaste processerna fanns med som solstrålning, vattenånga, koldioxid och en reflekterande landyta.   

Fysikpristagaren förutsåg dagens uppvärmning

Ändå lyckades han förutsäga att temperaturen skulle stiga 2-3 grader när koldioxidhalten fördubblas i atmosfären av fossila utsläpp. En uppskattning som fortfarande står sig väl.   

– Det är fantastiskt, det ser precis ut som en satellitfilm av molntäcket, fast det är skapat av en klimatmodell, utbrister Syukuro Manabe när han tittar på en klimatsimulering från amerikanska forskningsmyndigheten NOAA.  

Men enligt Syokuro Manabe finns också ett problem med att de nya klimatmodellerna blivit så avancerade och byggt in formler för många fler klimatgaser, växtlighet, havsströmmar, geologiska processer, mänsklig aktivitet med mera.

Klimatmodellerna blir som en “svart låda”  

– Vårt dilemma är att om man inkluderar allting som påverkar klimatet i datormodellerna, så blir de så komplicerade. Delarna göms som i en ”svart låda” och ingen kommer våga lita på klimatmodellerna längre, varnar den 90-årige nobelpristagaren Syokuro Manabe.  

Men idag aktiva klimatforskare håller inte helt med om kritiken. Dagens komplexa klimatmodeller testas alltid mot verkliga observationer. Regionala klimatmodeller får starta med historiska väderdata för att se om de kan återskapa väderhändelser.  

Komplexa program krävs för att förutsäga framtiden 

– De gäller att inkludera alla processer som är relevanta när man pratar om klimatförändringar på lång sikt, anser Erik Kjellström som är professor i klimatologi vid SMHI.   

– Den koldioxid som vi släpper ut i atmosfären stannar inte kvar där utan mycket tas upp och försvinner ned i vegetationen eller i haven. De processerna måste man också kunna räkna på i modellerna så de blir allt mer komplexa på det sättet, fortsätter Kjellström  

En av de största utmaningarna är att superdatorerna ska ha tillräcklig kapacitet för att räkna på klimatet i samma detalj som dagens väderprognoser. Först då kan man efterlikna många extremväder. För Sveriges del är det till exempel fortfarande osäkert om det blir mer eller mindre åska i samband med framtidens skyfall enligt Erik Kjellström.   

Se mer i Vetenskapens värld – klimatkris, känsel och kemisuccé 5/12 på SVTplay och 6/12 kl. 20.00 i SVT2.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatkrisen

Mer i ämnet