Luktsinnet och hörselsinnet kopplade till varandra

Publicerad

I en frisk hjärna kommunicerar lukt- och hörselsinnet. Men vid demenssjukdom slutar hjärndelarna att prata med varandra.
Forskning visar nu att hjärnan hos råttor och människor hanterar ljud och doft på samma sätt. Det öppnar för upp nya möjligheter för forskning kring demens och utveckling av nya Alzheimersmediciner.
– Doftdelen och hörseldelen svänger i takt, säger Jonas Olofsson, forskare vid Stockholms universitet.

Om luktsinnet försämras kan det vara en indikation på hur det kommer att gå för hjärnans andra funktioner under åldrandet. Sambandet fungerar som en tidig varningsklocka för kommande demens och Alzheimers sjukdom.

– Luktområdena drabbas i ett väldigt tidigt stadium innan man fått generella nedsättningar i funktion. Om luktsinnet försämras så kommer andra kognitiva intellektuella förmågor att försämras kanske fem, tio år senare, säger Jonas Olofsson, psykolog och hjärnforskare vid Stockholm Universitet.

Maten slutar smaka

– Många går till läkare och säger: ”jag har förlorat mitt smaksinne”, men i själva verket är det doftsinnet som har försämrats. Vin ger inte samma njutning som tidigare och mat och vällagad mat smakar inte på samma sätt som tidigare, förklarar Jonas Olofsson.

Man vet sedan tidigare att de delar av hjärnan som registrerar lukt och hörsel kommunicerar med varandra hos människor. Det fungerar så att när vi exempelvis hör ordet ”jordgubbar” aktiveras hörselhjärnan. Denna del aktiverar i sin tur dofthjärnan, och gör den förberedd på just doften av jordgubbar.

Doftdelen och hörseldelen svänger i takt

Vid demenssjukdom försvagas denna kommunikation eller försvinner helt och det leder till att det inte går att para ihop dofter med ord.

Forskarna vid Stockholms universitet har nu undersökt hjärnan hos råttor och kan konstatera att råttans hjärna fungerar på samma sätt som människohjärnan. Jonas Olofssons beskriver det som att doftdelen och hörseldelen svänger i takt.

Eftersom mycket demensforskningen bedrivs med hjälp av råttor kommer den nya upptäckten göra det möjligt att studera nya detaljer i hjärnans åldrande. Det öppnar upp nya möjligheter för att i framtiden studerar demenssjukdomar och utvecklar nya mediciner.

– Just råtthjärnans luktsinne är en särskilt bra metod för att pröva nya mediciner som kan bromsa utvecklingen av exempelvis Alzheimers sjukdom.

Studien är publicerad i eNeuro.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer