Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Missbruk av smärtstillande läkemedel ett stort problem

Smärtstillande morfinliknande läkemedel, opioider, är ett stort och delvis dolt missbruksproblem i Sverige enligt flera beroendeexperter. I USA dör 50 personer varje dag av medicinerna, och i Sverige har 130 personer dött senaste året efter att ha missbrukat fentanylspray. Men samtidigt finns väldigt lite kunskap om problematiken i Sverige.

– Läget är allvarligt. Det rör den grupp av läkemedel där risken att dö i en överdos är överlägset högst. Så det är självklart att om detta spårar ur så är det en väldigt stor källa till oro.

Det säger Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings Universitet. Han och flera andra beroendeexperter som SVT talat med – läkare, forskare och sakkunniga – bedömer att missbruket av morfinliknande smärtstillande läkemedel, så kallade opioider, är ett stort problem i Sverige.

– Det finns dels en okontrollerad gatuanvändning där heroinister som inte får tag i heroin istället använder sig av opioidläkemedel som de får tag i på olika sätt. Sedan finns det också patienter inom sjukvården som rekryteras inom gruppen som lider av kroniska smärttillstånd och liknande problem, säger Markus Heilig.

Kunskap saknas

Men exakt hur stort problemet är i Sverige, eller om det ökar, är det ingen som vet. Det saknas forskning i ämnet, vilket Markus Heilig är mycket kritisk till.

– Det här är ju något vi borde ägna oss mycket mer åt att försöka kartlägga och förstå. Och att behandla.

Opioider, i form av olika smärtstillande läkemedel, skrivs varje år ut till hundratusentals svenskar, bland annat efter rygg- och höftoperationer, cancerbehandlingar och för olika typer av kroniska smärtor.

Utvecklar hög tolerans

Om de tas i alltför höga doser kan opioider slå ut andningsreflexen och leda till kvävning. För de flesta fungerar medicinerna som de ska, men en del upplever att den smärtlindrande effekten avtar efter en tid och att man då behöver öka dosen för att behålla effekten.

– Med opioider går det att utveckla en högre tolerans än med nästan något annat läkemedel. En person som tagit preparaten länge kan tåla tiofaldigt eller kanske hundrafaldigt högre doser än den som inte är van.

Stor risk att överdosera

Den som vant sig vid höga doser av smärtstillande kan sväva i livsfara om de plötsligt slutar med preparaten och sedan tar upp missbruket igen.

– Då vet vi att risken för överdoser är mångfaldigt förhöjd, säger Markus Heilig.

Han kom nyligen tillbaka från USA efter över tio år som chef för forskningen om alkohol- och drogberoende vid National Institute of Health, och är väl insatt i den problematik som läkares okontrollerade utskrivning av smärtstillande läkemedel har orsakat i landet.

– Amerikanerna har ett problem av nästan obegripliga mått. Nästan 20.000 dör årligen i opioidöverdoser. Det är fler än de som dör av heroin och kokain sammanlagt. Och då pratar vi alltså om dödsfall på grund av lagligt förskrivna opioider.

En epidemi

På 15 år har över 165.000 amerikaner dött i överdoser av medicinerna och utvecklingen jämförs nu med aids-epidemin på 80- och 90-talet.

Till skillnad från den svenska sjukvården är den amerikanska uppbyggd kring vinst, där läkare får betalt för varje recept och behandling de ordinerar, säger Markus Heilig.

– Det blir väldigt lönsamt att förse människor med den här typen av recept. Så länge det finns ett vinstintresse i den amerikanska vården tror jag att man kommer få väldigt svårt att få bukt med det här problemet, säger han.

– Där är ju den svenska sjukvården annorlunda.

Hög narkotikadödlighet

Det finns alltså ingen aktuell forskning på hur stort läkemedelsmissbruket är i Sverige eller om det ökar, men ett mått på allvaret är den analys av narkotikarelaterade dödsorsaker som Socialstyrelsen publicerade tidigare i år.

Där konstaterar myndigheten att opioider är inblandade i majoriteten av dödsfallen, ofta i kombination med lugnande medel som bensodiazepiner.

Bland de kvinnor som avlidit på grund av narkotika är läkemedel som tramadol, oxikodon och morfin vanliga, och har i hög grad hämtats ut på apotek, enligt rapporten.

Bland män dör flest av opioider som buprenorfin och metadon.

Var preparaten som missbrukas kommer ifrån är en omdiskuterad fråga. Enligt Socialstyrelsens rapport ligger receptutskrivna opioider bakom många dödsfall bland kvinnor, men totalt sett tycks inte läkares utskrivning av opioider ha ökat nämnvärt de senaste åren, enligt aktuell läkemedelsstatistik från NEPI.

”En enorm ökning”

Däremot verkar insmugglingen av preparaten ha ökat markant, både via näthandel och genom olika transportmedel. Enligt uppgifter från Tullverket till SVT Nyheter har det sedan i början av 2000-talet skett en ”enorm ökning” av införseln av narkotikaklassade läkemedel, främst lugnande medel som bensodiazepiner, men också opioider.

För tio år sedan beslagtog tullen mellan 100.000 och 300.000 tabletter varje år. Nu kan det röra sig om uppåt en miljon tabletter, uppger Tullverket som också ser en trend där personer smugglar in rena substanser av läkemedel för att därefter tillverka och bereda tabletter eller ampuller i Sverige.

Den svenska polisen gör också allt större beslag av narkotiska läkemedel. Även här är det bensodiazepiner som dominerar, men det är opioiderna som ökar mest.

Sedan 2006 har polisens beslag av bensodiazepiner fördubblats. Beslagen av opoider har på samma tid mer än femdubblats, enligt ny statistik från Nationellt forensiskt center.

Smugglas in

Narkotikapolitiska debattörer har länge varnat för att mycket av de opioidpreparat som är vanliga dödsorsaker bland män, metadon och buprenorfin, kommer från personer som får läkemedelsbehandling för sitt missbruk och säljer medicinerna vidare, en beskrivning som varken Socialstyrelsen eller Markus Heilig håller med om.

– Det är förstås en risk som alltid finns och som vi måste vara uppmärksamma på. Men varenda gång någon tittat systematiskt på detta och inte bara gett uttryck för sina intryck så har det visat sig att det handlat om metadon och buprenorfin som smugglats in till Sverige, säger han.

Bättre behandling

Markus Heilig anser att Sverige kan bli betydligt bättre på att erbjuda dem som drabbats av ett opioidberoende korrekt behandling. Han anser också att Socialstyrelsen och Vetenskapsrådet bör ge forskare i uppdrag att kartlägga hur problematiken egentligen ser ut i landet.

Finns det risk att Sverige hamnar i en liknande situation som USA vad gäller opioidmissbruk?

– Jag tror att vi i viss mån är skyddade mot att det spårar ut på det amerikanska sättet även i Sverige, genom det sätt vår sjukvård är uppbyggd. Jag tror samtidigt att vi är utsatta för en viss risk därför att gränserna blir allt öppnare och vi kan inte kontrollera hur vår omvärld ser ut. Och i den omvärlden flödar opioidläkemedlen både på nätet och på gatan.

FAKTA: Opioider

Visa
  • Opioder är samlingsnamn för en grupp substanser med morfinliknande verkningsmekanism. Substanserna kan delas in i tre undergrupper; hel- och halvsyntetiska opioider, som metadon, tramadol och buprenorfin, och opiater där bland annat morfin och heroin ingår.
  • Opioider påverkar de system i hjärnan som hjälper oss hantera smärta och också förmedlar belöning och positiva upplevelser från mat, närhet och andra livsviktiga saker.
  • Opioider har en viktig funktion inom sjukvården och ger en lugnande, sövande, smärtstillande samt muskelavslappnande effekt. Vid högre doser kan preparaten framkalla eufori. De kan också vara starkt beroendeframkallande. Om preparaten tas i alltför höga doser kan de slå ut andningsreflexen och leda till kvävning.
  • Motmedel som används vid en överdos är Naloxon.
  • Efter att Socialstyrelsen ändrat sina föreskrifter får opioidberoende numera behandlas med läkemedelsassisterad behandling.

Källa: Markus Heilig, Läkartidningen, FASS, Akademiska sjukhuset.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer