Smärtstillande opioidläkemedel skrivs ut till hundratusentals svenskar varje år. Föräldern och barnet på bilden har inget med artikeln att göra. Foto: Arkivfoto: TT.

Småbarnsmamman om opioiderna: ”Jag skulle vilja ta dem varje dag”

Uppdaterad
Publicerad

Människor med kronisk smärta tillhör dem som är i riskzonen för att börja missbruka smärtstillande läkemedel. SVT Nyheter har träffat småbarnsmamman Lisa, som är rädd att en dag inte klara sig utan preparaten.

Att Lisa ständigt har ont märks inte. Hon är småbarnsmamma, egen företagare och skulle lika gärna ha kunnat vara på väg till ett pass på gymmet när vi istället möts i en lummig park i södra Stockholm för att prata om den smärta som ständigt är närvarande i hennes liv på grund av en kronisk magsjukdom.

– Ibland gör det så ont att det känns som att ha en kniv i magen som skär i dig, hela tiden. Det går inte att vara normal. Du fungerar inte.

Måste öka dosen

Morfinbaserade smärtstillande tabletter, opioider, är det enda som hjälper när hon har som mest ont.

– De tar bort smärtan. Jag spänner mig inte och får ett andrum. Helst skulle jag vilja ta dem varje dag.

Men tabletterna är luriga, säger hon.

– Ju oftare du tar dem, desto mindre verkan har de. Jag måste öka dosen hela tiden.

Starkt beroendeframkallande

Smärtstillande opioidläkemedel skrivs ut till hundratusentals svenskar varje år, bland annat efter rygg- och höftoperationer, cancerbehandlingar och olika typer av smärttillstånd.

För de allra flesta fungerar medicinerna precis som de ska, men Lisa tillhör den grupp patienter som upplever att smärtlindringen avtar efter en tid och måste öka dosen.

Opioidläkemedel kan vara starkt beroendeframkallande och vissa som äter dem utvecklar en hög toleransnivå, som försätter dem i livsfara ifall de gör uppehåll i användningen och därefter börjar använda läkemedlen i samma höga doser igen. Då finns risk att andningsreflexen slås ut och leder till kvävning och död.

Det var först när Lisa pratade med en bekant om medicinerna som hon förstod att hennes konsumtion kunde vara problematisk. Hon kontaktade sjukvården där en läkare förklarade att hon behöver göra uppehåll i sin medicinering emellanåt för att pillren ska behålla sin effekt och att hon inte ska behöva trappa upp doserna.

– Det bästa är att ta några månaders paus och att jag då försöker leva med och acceptera min smärta.

Vill vara anonym

För många smärttillstånd är läkemedel bara en del av behandlingen. Sjukgymnastik, stress-sanering, sömnhygien, social support och psykologiska tekniker kan ofta vara mer effektiva på sikt. Lisa säger att den sjukdom hon lider av blir värre när hon är stressad eller låter sig påverkas för mycket av negativa händelser.

– Jag försöker hela tiden tänka på att träna och äta bra.

Lisa har bett om att få vara anonym i den här artikeln. Hennes sjukdom riskerar att bli värre i framtiden och hon är rädd att bli beroende av de smärtstillande läkemedel hon i dag klarar sig utan i perioder, trots att hon ständigt har ont.

– Jag hoppas på att min kropp inte blir värre och att jag inte kommer hamna där. Men min sjukdom är progressiv och då är det så klart att jag är rädd att jag inte kommer klara mig utan smärtstillande.

Hon tycker också att sjukvården måste bli betydligt bättre på att förklara riskerna med preparaten.

– O, ja. Jag tycker att man bör få veta alla nackdelar.

Fakta: Hit vänder du dig om du är drabbad

  • I första hand bör man vända sig till en lokal smärtklinik om det finns en sådan i närheten.
  • I andra hand bör man vända sig till en beroendeklinik.
  • Även en distriktsläkare kan hjälpa till i enklare fall.
  • Om det finns ett så kallat smärtcentrum i din hemstad kan du också vända dig dit med dina problem.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.