Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Forskare har studerat myrors ingenjörskonst och visar att människor kan ha mycket att lära. Foto: Steve Shattuck_CSIRO

Myror kan lära oss bli bättre på infrastruktur

Vi borde lära oss av myror när vi planerar och bygger infrastruktur i en stad. Det har en grupp svenska forskare kommit fram till.

Genom att studera den australiensiska myrans enkla, men effektiva, nätverk av myrbon har forskare från Uppsala universitet lyckats få fram en rad regler som beskriver hur myrorna planerar och bygger sina transportnätverk.

Enligt forskarna kan människor använda en liknande modell för att på bästa sätt planera och optimera städers kommunikationssystem, till exempel tunnelbanesystem och vägar.

 – Det är ytterligare ett steg mot att förstå hur naturen fungerar och ett försök till att använda det vi observerar för att förbättra och inspirera när vi själva ska bygga system, skriver David Sumpter, matematikprofessor vid Uppsala universitet och en av författarna till rapporten.

Med myror som förebild

Städers infrastruktur är nödvändig för att människor ska kunna ta sig från en plats till en annan, bygga hus med tillgång till elektricitet och kunna transportera varor som transporteras mellan olika platser. Men att bygga stora transportnätverk ställer också höga krav. De ska vara effektiva, inte allt för dyra och stabila.

Forskare från Uppsala universitet har studerat en skicklig byggingenjör- den australiensiska myran, Iridomyrmex purpureus. Dessa myror bor i stora underjordiska myrsamhällen som kan bli upp till 1 km långa. Varje samhälle rymmer flera olika myrbon och blir ett näste för trångbott byggs ett till. I myrkolonierna finns dessutom ett utbyggt vägnät som länkar samman de olika myrnästena. Vissa vägar kan bli så långa som 60 meter.

Myrornas ”städer” är alltså inte allt för olik uppbyggnaden av våra egna städer. Forskarna hoppas därför att vi människor ska kunna lära oss från myrorna genom att studera deras naturliga fallenhet för ingenjörskonst.

– När ingenjörer ska bygga till exempel ett tunnelbanesystem så krävs massor med planering och arbete. Ingenjörerna försöker bygga något som är effektivt, välplanerat och som inte är allt för dyrt. Om man sen ber myror göra samma sak så skulle de göra det naturligt, utan att behöva planera massor innan, säger Arianna Bottinelli, matematiker och en av författarna till forskningsrapporten.

Detaljerade kartor över myrkolonier

I ett samarbete med ett australienskt forskarlag kunde de svenska forskarna få ut kartor över flera myrsamhällen. De australiensiska forskarna hade under två års tid bedrivit fältstudier av myrorna och kunde lämna kartor från 142 olika myrkolonier. De svenska forskarna kunde sedan, med hjälp av matematiska modeller, lista ut hur myrorna, mest sannolikt, borde ha gått tillväga när de byggde sina städer.

Forskarna såg att myrorna alltid byggde sina kolonier med en tydlig balans mellan att de skulle vara effektiva, energisnåla och robusta. En jämvikt som inte låter komplicerad men som vid stora byggen kan vara svår att hålla. Resultatet av forskarnas arbete blev en modell med en rad enkla regler som kan användas även för större byggen, av oss människor. Modellen ska kunna användas för byggen av transportsystem för kollektivtrafik och bilar, men även för el och vatten. Det menar Arianna Bottinelli:

– Allt beror på vad du har för mål. Om du vill bygga något som är effektivt, billigt och robust, det vill säga att du kan ta flera olika vägar för att komma till samma ställe. Ja, då kan du fråga myror om råd. Allt beror ju på vad du har för mål men myrornas sätt kan absolut användas som inspirationskälla.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer