Genom att studera den australiensiska myrans enkla, men effektiva,nätverk av myrbon har forskare från Uppsala universitet lyckats fåfram en rad regler som beskriver hur myrorna planerar och byggersina transportnätverk.

Enligt forskarna kan människor använda enliknande modell för att på bästa sätt planera och optimera städerskommunikationssystem, till exempel tunnelbanesystem och vägar.

 –Det är ytterligare ett steg mot att förstå hur naturen fungerar ochett försök till att använda det vi observerar för att förbättra ochinspirera när vi själva ska bygga system, skriver David Sumpter,matematikprofessor vid Uppsala universitet och en av författarnatill rapporten.

Med myror som förebild

Städers infrastruktur ärnödvändig för att människor ska kunna ta sig från en platstill en annan, bygga hus med tillgång till elektricitet och kunnatransportera varor som transporteras mellan olika platser. Men attbygga stora transportnätverk ställer också höga krav. De ska varaeffektiva, inte allt för dyra och stabila.

Forskare från Uppsalauniversitet har studerat en skicklig byggingenjör- denaustraliensiska myran, Iridomyrmex purpureus. Dessa myror bor istora underjordiska myrsamhällen som kan bli upp till 1 km långa.Varje samhälle rymmer flera olika myrbon och blir ett näste för trångbottbyggs ett till. I myrkolonierna finns dessutom ett utbyggt vägnätsom länkar samman de olika myrnästena. Vissa vägar kan bli så långasom 60 meter.

Myrornas ”städer” är alltså inte alltför olik uppbyggnaden av våra egna städer. Forskarna hoppas därför att vi människorska kunna lära oss från myrorna genom att studera derasnaturliga fallenhet för ingenjörskonst.

– När ingenjörer ska byggatill exempel ett tunnelbanesystem så krävs massor med planering ocharbete. Ingenjörerna försöker bygga något som är effektivt,välplanerat och som inte är allt för dyrt. Om man sen ber myrorgöra samma sak så skulle de göra det naturligt, utan att behövaplanera massor innan, säger Arianna Bottinelli, matematiker och enav författarna till forskningsrapporten.

Detaljerade kartor övermyrkolonier

I ett samarbete med ett australienskt forskarlag kundede svenska forskarna få ut kartor över flera myrsamhällen. De australiensiska forskarna hade under två års tid bedrivitfältstudier av myrorna och kunde lämna kartor från 142 olikamyrkolonier. De svenska forskarna kunde sedan, med hjälp avmatematiska modeller, lista ut hur myrorna, mest sannolikt, bordeha gått tillväga när de byggde sina städer.

Forskarna såg attmyrorna alltid byggde sina kolonier med en tydlig balans mellan attde skulle vara effektiva, energisnåla och robusta. En jämvikt sominte låter komplicerad men som vid stora byggen kan vara svår atthålla. Resultatet av forskarnas arbete blev en modell med en rad enkla regler som kan användas även för större byggen, av oss människor. Modellen ska kunna användas för byggen av transportsystem för kollektivtrafik och bilar, men även för el ochvatten. Det menar Arianna Bottinelli:

– Allt beror på vad du harför mål. Om du vill bygga något som är effektivt, billigt ochrobust, det vill säga att du kan ta flera olika vägar för att kommatill samma ställe. Ja, då kan du fråga myror om råd. Allt beror jupå vad du har för mål men myrornas sätt kan absolut användas sominspirationskälla.