”Distanundervisning slår hårdast mot de som har sämst förutsättningar i hemmet när man stänger skolor på det här sättet”, säger Martin Karlberg, skolforskare vid Uppsala universitet om resultaten i den nederländska studien. Foto: Jessica Gow/TT/SVT

Nederländska elever lärde sig inget under skolstängningen

Uppdaterad
Publicerad

Forskare har jämfört nationella provresultat för 350 000 elever i Nederländerna före skolstängningen under pandemin och direkt efteråt. I snitt verkar barnen inte ha lärt sig nånting alls med distansundervisning.

Eleverna från Nederländerna i studien var mellan 8-11 år. Precis före första skolstängningen på grund av coronapandemin i mars 2020, gjordes de vanliga nationella proven i läsning, räkning och stavning. Under åtta veckor hade eleverna distansundervisning. Sen var det dags för nästa nationella prov i juni.

Jämförde hur kunskapen utvecklats under tre år

Elevernas resultat skilde sig stort mellan olika skolor. Barn som kommer från hem med lågutbildade föräldrar gick det sämst för. Men snittet i testen för läsning, skrivning och matte visade att eleverna knappt lärt sig något alls under två månaders distansundervisning. Resultaten jämfördes med kunskaputvecklingen mellan nationella prov tre år bakåt i samma skolor och familjer.

Distansundervisningen slår hårt mot svaga elever

– Slutsatsen man kan dra är att distansundervisning inte är särskilt effektivt. Det är en synnerligen välgjord studie, men går inte rakt av att jämföra med situationen för svenska gymnasieelever som varit de som mest haft distansundervisning här under pandemin, anser Martin Karlberg som är skolforskare vid Uppsala universitet.

Den nederländska skolan är relativt välfinansierad och jämlik påpekar forskarna bakom studien och bredbandstäckningen och datortillgången är god i hemmen. Ändå har distansundervisningen slagit hårt mot elevernas kunskap.

Nederländerna satsar 60 gånger mer än Sverige på kunskapstappet

Om tappet går att ta igen återstår att se. Nederländernas regering har hittills satsat motsvarande 80 miljarder kronor extra för att elever ska kunna ta igen förlorad kunskap. I Sverige har den svenska regeringen hittills satsat knappt 1,4 miljarder kronor.

Det finns enligt Skolverket ingen nationell bild av hur lång tid sammantaget som svenska elever i högstadiet och gymnasiet haft distansundervisning sedan mars 2020. Martin Karlbergs uppskattar att distansundervisningen för många svenska gymnasieelever handlar om betydligt mer än de två månader som mättes i Nederländerna.

– Man borde verkligen börja fundera på nu hur ska vi kompensera de här eleverna så att de kan ta igen det de missat. Annars kommer de kanske inte att klara av högskolekurserna och vara sämre rustade för arbetslivet, anser Martin Karlberg.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer