Eleverna från Nederländerna i studien var mellan 8-11 år. Precis före första skolstängningen på grund av coronapandemin i mars 2020, gjordes de vanliga nationella proven i läsning, räkning och stavning. Under åtta veckor hade eleverna distansundervisning. Sen var det dags för nästa nationella prov i juni.
Jämförde hur kunskapen utvecklats under tre år
Elevernas resultat skilde sig stort mellan olika skolor. Barn som kommer från hem med lågutbildade föräldrar gick det sämst för. Men snittet i testen för läsning, skrivning och matte visade att eleverna knappt lärt sig något alls under två månaders distansundervisning. Resultaten jämfördes med kunskaputvecklingen mellan nationella prov tre år bakåt i samma skolor och familjer.
Distansundervisningen slår hårt mot svaga elever
– Slutsatsen man kan dra är att distansundervisning inte är särskilt effektivt. Det är en synnerligen välgjord studie, men går inte rakt av att jämföra med situationen för svenska gymnasieelever som varit de som mest haft distansundervisning här under pandemin, anser Martin Karlberg som är skolforskare vid Uppsala universitet.
Den nederländska skolan är relativt välfinansierad och jämlik påpekar forskarna bakom studien och bredbandstäckningen och datortillgången är god i hemmen. Ändå har distansundervisningen slagit hårt mot elevernas kunskap.
Nederländerna satsar 60 gånger mer än Sverige på kunskapstappet
Om tappet går att ta igen återstår att se. Nederländernas regering har hittills satsat motsvarande 80 miljarder kronor extra för att elever ska kunna ta igen förlorad kunskap. I Sverige har den svenska regeringen hittills satsat knappt 1,4 miljarder kronor.
Det finns enligt Skolverket ingen nationell bild av hur lång tid sammantaget som svenska elever i högstadiet och gymnasiet haft distansundervisning sedan mars 2020. Martin Karlbergs uppskattar att distansundervisningen för många svenska gymnasieelever handlar om betydligt mer än de två månader som mättes i Nederländerna.
– Man borde verkligen börja fundera på nu hur ska vi kompensera de här eleverna så att de kan ta igen det de missat. Annars kommer de kanske inte att klara av högskolekurserna och vara sämre rustade för arbetslivet, anser Martin Karlberg.