Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Så gick experimentet till – hör forskaren berätta i klippet. Foto: SVT Arkiv

Ny forskning: Här är knepet för att få fart på dansgolvet

Uppdaterad
Publicerad

Hur får man folk att vilja dansa? Förutom bra musik finns det ett trick till. Forskare i Kanada har nämligen upptäckt att extremt lågfrekvent bas får upp oss på dansgolvet – trots att den inte kan uppfattas med hörseln.

Forskarna vid McMaster University i Kanada har undersökt vad det är som får oss att vilja dansa samt hur musikens olika aspekter påverkar våra kroppar.

I studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology, fick försökspersoner bära rörelsesensorer under en livekonsert med elektronisk musik i en specialbyggd konsertsal. Deltagarna fick även svara på frågor före, under och efter konserten.

Vad de inte visste var att forskarna använde sig av högtalare som kan producera extremt låga basfrekvenser, så låga att man inte uppfattar dem med hörseln. Högtalarna sattes på och stängdes av i två minuters intervaller och nivåskillnaderna var subtila, så att deltagarna inte skulle märka av det.

Dansandet ökade med 12 procent

När all data hade analyserats kunde forskarna se att studiedeltagarnas rörelsemängd ökade med nära 12 procent när den lågfrekventa basen var på. Enkätsvaren visade att deltagarna omedvetet hade uppfattat basen i kroppen, främst i bröstkorgen, fötterna och huvudet. Sensationerna upplevdes som njutbara och ökade lusten att dansa energiskt.

Forskarna vet ännu inte vad det beror på.

– Vi tror att den låga frekvensen tar sig in via känseln i den del av vår hjärna som styr rörelser. Frekvensen känns i vår hud och kropp och i det vestibulära systemet i innerörat. Det systemet styr balansen och hjälper oss att kontrollera våra rörelser. Det kan vara så att de här systemen plockar upp den låga frekvensen och att det driver vår rörelseenergi, förklarar neuroforskaren Daniel Cameron som leder studien och själv är trummis.

Biologisk gåta

Han och hans team kommer att jobba vidare med frågan i kommande studier. Daniel Cameron ser musiken som en biologisk gåta.

– Det är en gåta eftersom vi gillar musik. Den får oss att må bra och vi vill röra oss till den. Men vi vet inte varför. Ur ett biologiskt perspektiv brukar vi gilla saker som ger skydd, som ger näring eller som bidrar till våra möjligheter att föröka oss. Så är det inte med musiken, vi vet inte vad den har för biologisk nytta och det är det som intresserar mig, säger Daniel Cameron.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.