Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Forskare vill undersöka varför vissa håller sig friska när andra blir sjuka av mycket stress. Foto: Henrik Montgomery/TT

Psykiatriforskare: Vi behöver ta reda på hur vi förebygger stressjukdomar

Det är för mycket fokus på hur våra kroppar hanterar stress i forskningen, istället borde det satsas mer på hur sjukdomarna kan förebyggas. Det anser ett stort internationellt forskarlag.

Sjukskrivningar till följd av stressrelaterade sjukdomar har ökat stort de senaste åren och det finns stora vinster att göra för våra samhällen om trenden kan vändas.

I en artikel publicerad i Nature Human Behaviour skriver 38 psykiatriforskare från Europa och USA att vi måste bli bättre på att förstå varför vissa människor klarar sig från att bli sjuka av stress, medan andra blir sjukskrivna.

Vissa friska när andra blir sjuka

Att förlora jobbet eller drabbas av en cancerdiagnos är två av många händelser som ökar risken att drabbas av stressrelaterade sjukdomar. Tidigare forskning har visat att vissa människor står emot sådana drabbande händelser bättre än andra, och håller sig friska när andra blir sjuka. I forskningssammanhang kallas det resiliens, alltså motståndskraft.

– Man är inte född motståndskraftig eller inte, det går att påverka. Det är positivt för det gör att man inte är dömd att hantera stress dåligt på förhand, säger Anne-Laura van Harmelen, en av psykiatriforskarna från Cambridge som skrivit artikeln.

Många faktorer spelar in

Hon forskar på hur olika familjeförhållanden påverkar motståndskraft mot mentala sjukdomar. Och hon menar att många faktorer kan påverka motståndskraften, som hur starkt vi reagerar på stresshormon, hur våra hjärnor anpassar sig till stressade situationer och hur väl vi kan kontrollera våra känslouttryck. Även sociala omständigheter är viktiga, som hur vårt skyddsnät ser ut och vilket stöd vi får. Men hur alla dessa olika faktorer hänger ihop och vad det är som gör oss mer eller mindre motståndskraftiga är inte klarlagt idag, enligt psykiatriforskarna.

– Vi behöver förstå mer om vilka som är de faktorer som bidrar mest för att både hjälpa personer som drabbats att inte drabbas igen men också hjälpa personer som ännu inte blivit sjuka att göra det de kan för att stärka sin motståndskraft, säger Anne-Laura van Harmelen.

Anpassa arbetsplatser

Töres Theorell, stressforskare vid Stockholms Universitet, håller med om att det kan ha varit för mycket fokus på negativa effekter, vilken skada stressen gör på våra kroppar.

– Det behövs mer forskning som exempelvis tittar på hur man kan förbättra arbetsplatser för att minska risken att folk blir sjuka. Exempelvis hur kulturella aktiviteter och sammanhållning kan påverka, säger han.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Senaste avsnittet i SVT Play