Foto: Richard A Miller/Scanpix

Så funkar fadersinstinkten

Uppdaterad
Publicerad

Mushanar reagerar olika på doften av nyfödda musungar, beroende om de har blivit pappa eller inte, visar ny forskning.

Vad är det som gör att man älskar sitt barn? Vilka äregentligen de biologiska förklaringar som gör en förälders kärlek så stark attden till och med är beredd att offra sig själv för sina söner och döttrar?

Stora och svåra frågor – men hos möss verkar det i alla fallvara doften som styr.

Japanska forskare har nu kunnat se att mushanar reagerarväldigt olika på de kemiska signaler som musungar skickar ut. I en ny studievisar forskarna att en mushane som inte har fått några ungar är mycket meraggressiv mot ungen än en hane som också tidigare har blivit pappa. Pappandäremot är mycket mer omvårdande.

Såna här skillnader i beteende har forskning visatfler gånger tidigare. Men vad som är nytt med den här studien är det somforskarna såg i mössens näsor och hjärnor.

Omprogrammeras tillföräldrar

När de möss som inte blivit pappor kom i kontakt med ungar så aktiverades nämligen nervceller i den del av näsan som känner igen feromoner – doftsignaler från andra möss. Även nervceller i den del i mushjärnan som tolkar såna här signaler aktiverades. De möss som redan blivit pappor hade däremot mycket lägre aktivitet i dessa nervceller.

Enligt forskarna själva tyder det här på att det sker någonform av omprogrammering av mössen när de blir föräldrar.

– Vår studie är den första att visa på att kemiska signalersom tas emot av den här delen av näsan väcker aggressiva beteenden hos möss sominte är pappor, men att det beteendet har förändrats hos de som har redan fåttungar, säger Kashiko Tachikawa, en av forskarna bakomstudien.

Möss – och människor?

Forskarna är dock noga med att påpeka att det är för tidigtatt dra några paralleller till hur föräldrainstinkten fungerar hos andra djur,och hos människor.

– Men förhoppningen är att vår upptäckt ska leda till att vibättre kan förstå oss på vad i hjärnan som påverkar föräldrars beteende, ävenhos andra djur, säger Kashiko Tachikawa.

Studien publiceras nu i denvetenskapliga tidskriften The Journal of Neuroscience.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.