Vilken temperaturökning klarar jorden? Foto: SVT/Torbjörn Johansson

Skärpt klimatmål stridsfråga i Paris

Uppdaterad
Publicerad

Var går smärtgränsen för klimatförändringarna? Vid 1,5 eller 2 grader?

Det så kallade2-gradersmålet har länge stått i centrum för klimatförhandlingarna.Målet lyftes först av EU och innebär att jordens medeltemperaturinte ska tillåtas öka mer än två grader för att undvika allvarliga klimatförändringar.

EU och USA stöttar kravet på 1,5 grader

Men många länder, framför allt småönationer och fattiga länder som drabbas hårt avklimatförändringarna, har i flera år drivit att smärtgränsen istället borde sättas vid 1,5 grader.

I Paris har kravetplötsligt hamnat i centrum. Det stöttas nu i Paris också av EUoch USA, i en koalition för ”höga ambitioner”.

Koalitionen står motandra utvecklingsländer, som tillväxtjättarna Kina och Indien, ochfossilberoende länder som Saudiarabien – en strid som inte barahandlar om temperaturmål, utan också mer djupgående skiljelinjermellan de stora utvecklingsländerna och den rika världen.

”En slags optimism”

– Det ären paradoxal men också talande utveckling. Paradoxal eftersom mantills helt nyligen börjat ge upp hoppet om att ens klara2-gradersmålet. Det visar att det finns en ny stämning iförhandlingarna här i Paris, en slags optimism att det faktiskt ärmöjligt att ställa om, säger Johan Rockström vid StockholmResilience Center.

Det finns egentligen ingen skarp, vetenskapliggräns mellan vad som är allvarliga klimatförändringaroch vad som kan hanteras.

Det handlar i grund och botten om enbedömning av vilka risker världen är beredd att ta – och hur högtpris man kan tänka sig att betala.

Drastiska förändringar i ekosystem

FN:sklimatpanel IPCC har till exempel inte satt ner foten i frågan,utan bara angett potentiella risker för olika temperaturhöjningar.

– Klimatforskarna har under många år kunnat se att de här riskernatycks bli allt större och mer ohanterliga någonstans mellan 1,5 och2 grader. Det som hänt är att forskarvärlden blivit allt säkrare pådet här. Det blivit tydligare vad man riskerar redan under 2grader, säger Johan Rockström.

Dels handlar det om risker attpassera trösklar i klimatsystemet som leder till mer drastiskaförändringar. En sådan är attavgörande ekosystem i haven som korallreven riskerar att slås utredan under 2 grader.

En annan om konsekvenserna när havsisarna iArktis försvinner.

En tredje om risken att betydande delar avGrönlandsisen smälter, med på lång sikt flera metershavsnivåhöjning.

”Säkrare för världen”

– Dessutom finns alla konsekvenser som gradvisökar med temperaturen: Extrema värmeböljor, kraftiga oväder,problem med livsmedelsförsörjning, hälsokonsekvenser. Sammantagetpekar allt det här pekar mot att 1,5 grader på flera sätt vore säkrare förvärlden, menar Johan Rockström.

Problemet är att jordensmedeltemperatur redan i år kommer att passera 1 grad. Om inget allsgörs åt världens utsläpp så är temperaturhöjningen på väg mot merän 4 grader.

Även om alla löften om utsläppsminskningar somfinns på bordet i Paris infrias så kan kurvan bara bändas ner mot 3grader. Redan 2-gradersmålet är med andra ord en enorm utmaning.

Kan kräva minusutsläpp

För att klara 1,5 grad räcker det förmodligen inte ens att världensutsläpp skärs ner till noll med raketfart.

Enligt FN:s klimatpanelIPCC är enda chansen att man i framtiden också suger koldioxid uratmosfären i stor skala – så kallade minusutsläpp. Om det ärmöjligt vet ingen ännu.

– 1,5 grader är verkligen en enormutmaning. Men det är 2 grader också måste man komma ihåg. Mångatror att vi kommer att behöva minusutsläpp också för att klara det, menar Johan Rockström, och fortsätter:

– Det avgörande i Paris är att vi faktiskt får på pränt ettsånt här långsiktigt mål över huvud taget. Det är ett stort stegifrån att vi för några år sen nästan var på väg att släppa2-gradersmålet helt och hållet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.