Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Spela klippet och hör skogsforskaren Anders Lindroth om varför brända skogar i Sverige INTE blir kolsänkor Foto: Magnus Hjalmarson Niederman/TT

Kraftiga bränder kan få skogar att lagra mer kol

Uppdaterad
Publicerad

Ny forskning visar att den uppväxande skogen efter en skogsbrand, på längre sikt kan kompensera för utsläppen av koldioxid. Kolförlusterna efter en brand är tillfällig och slutnotan kan till och med hamna på plus. Men den positiva effekten beror på vilken typ av skog som återkommer. 

Under senare år har flera stora skogsbränder rasat på norra halvklotet, och många varnar för att stora utsläpp av koldioxid från de brinnande skogarna skyndar på den globala uppvärmningen. 

I en studie publicerad i tidskriften Science visar amerikanska klimatforskare vid universitetet i Arizona, att vissa bränder på lång sikt kan öka de uppväxande skogarnas koldioxidupptag, vilket uppväger de utsläpp som branden orsakat. De uppväxande skogarna kan till med överkompensera för koldioxidutsläppen. 

Men det gäller bara de skogar som efter stora skogsbränder skiftar från barrskog till en övervikt av lövträd.

Nya arter gynnar upptaget av koldioxid

– Lövträden som tar över har ett djupare rotsystem, och suger därför upp mer näring ur marken. De växer snabbare och tar samtidigt upp mer kol, säger skogsforskaren Anders Lindroth vid Lunds universitet.

Forskarna har studerat skogsbränder i Nordamerika under en 15-årsperiod. Och det är framförallt de kraftiga skogsbränderna, där bränderna bränner av rötter och undervegetation, som får skogens artsammansättning att förändras. Den skog som växer upp efter brandens härjningar domineras av snabbväxande lövträd, vilket gynnar koldioxidupptaget.

Snabbväxande lövträd

Effekten är också beroende av naturlig återväxt, eftersom det gynnar de snabbväxande lövträdens återkomst.

– Om det är en kraftig brand, som bränner av mycket av det organiska materialet i marken, då aktiveras fröna från lövträd, och det blir en dominans av de träden. Och det är väldigt effektivt för att ta upp mer kol, säger Anders Lindroth.

Studien visar att slutnotan i skogens kolbalans till och med kan hamna på pluskontot, eftersom den uppväxande skogen kan ta upp mer koldioxid än vad som släpptes ut i samband med branden. De återhämtade skogarna kan också binda kol under längre tid, vilket ger ytterligare stabiliserande effekt på den globala uppvärmningen.

Men det gäller alltså bara om skogens återväxt lämnas att sköta sig själv och resulterar i ett skifte från barr- till lövskog. I de fall skogen återplanteras av gran och tall uteblir den positiva effekten. Och det tar lång tid innan brändernas utsläpp har kompenserats av de uppväxande skogarna.

– Att kompensera för brändernas utsläpp tar många år, men ny lövskog är bättre än ny barrskog. Och att förhindra framtida skogsbränder i skogar på norra halvklotet är ett viktigt inslag i kampen mot den globala uppvärmningen, säger Anders Lindroth.

Rättelse: Rubrik har ändrats

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet