I kväll i Vetenskapens värld kan du se hur solfläckarna kan ställa till det rejält, för oss moderna människor här på jorden. Och på nästa bild finns Galileos egna teckningar av de mystiska solfläckarna. Foto: Nasa

Solens mörka sidor

Publicerad

Bakom en ny lucka varje dag fram till jul ger Vetenskapens värld världshistoriens godaste karameller av häpnadsväckande upptäckter som förändrade världen. Idag: Han såg solens fläckar.

”Det mänskliga intellektet går redan till storms mot himlen och de djärvaste håller på att erövra dess hemligheter.”

 Så börjar Marcus Welser sitt brev till Galileo Galilei, skrivit den 6 januari 1612 i  Augsburg. Han ber sin vän, den berömda astronomen, berätta om vad denne tror om de mörka fläckar på solen som Galilei skådat genom sitt teleskop. Han undrar om Galilei tror de vara stjärnor, eller något annat.

Kunskapsluckan

Galileo grubblar

Det tar tre månader innan Galilei fattar pennan. Han beklagar sig och nämner flera orsaker för denna tystnad. Han har lidit av en långvarig åkomma och krämpor som berövat honom förmågan att skriva. Men framförallt, Galilei får beskriva själv:

”Som ers nåd väl känner till, förnekas och bekämpas besinningslöst ting som observerats för första gången och skiljer sig från allmänna och populära föreställningar. Detta tvingar mig att dölja och och förtiga varje ny idé ända till jag har mer än säkra och påtagliga bevis.”

Galilei berättar att han nu har observerat solfläckarna i 18 månader, ritat av dem, visat dem för sina vänner och demonstrerat för präster och andra betydande män i Rom. Kinesiska astronomer hade studerat solfläckar, utan teleskop, i flera tusen år.

Hårt kritiserad

Men när de europeiska astronomer hade skymtat dessa fläckar bortförklarade man dem såsom skuggor av planeter, eller till och med andra stjärnor som skymde sikten. Hans argaste kritiker sa at fläckarna till och med kunde härröra från teleskopet själv eller vara en synvilla i astronomens öga.

Galilei gjorde noggranna observationer av fläckarna, såg hur de förändrades natt efter natt – och att de rör sig från väster till öster – som om de följde med solens egen rörelse. Han drog då slutsatsen att solfläckarna borde sitta fast på solens yta.

I mars 1613 publicerades brevväxlingen mellan Welser och Galilei på uppdrag av De Loögdas akademi. Och den som vill läsa om hur Galilei själv beskriver sina observationer finns den att läsa än idag: ”Breven om solfläckarna”.

I måndagens Vetenskapens värld (17/12) kan du se hur solfläckarna kan ställa till det rejält, här på jorden. Programmet sänds i SVT2 20:00, och finns efter sändningen på SVT Play.

Imorgon öppnas en ny kunskapslucka här på svt.se/vetenskap.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kunskapsluckan

Mer i ämnet