Mats Danielsson, professor i fysik vid KTH i Stockholm och doktorand Mi Wujun har konstruerat en ny röntgenlins bestående av små trianglar som kan vara revolutionerande i röntgenobservationer av universum. Foto: Mats Danielsson/KTH

Ny svensk uppfinning kan revolutionera rymdforskning

Uppdaterad
Publicerad

En svensk uppfinning kan komma att revolutionera röntgenobservationer av universum. Om en ny sorts röntgenlins installeras i ett teleskop kan det byggas mycket mer småskaligt, och fånga in röntgenljus från en uppåt tusen gånger så stor yta som med nuvarande teknik.

Astronomer observerar universum i flera olika våglängder, inte bara synligt ljus. Infrarött eller röntgenljus kan avslöja objekt som inte syns i vanligt ljus eftersom de är dolda bakom stora stoftmoln. Men eftersom röntgenljus inte kan tränga genom jordatmosfären måste sådana teleskop ut i rymden. Nasa och dess europeiska motsvarighet Esa har skickat upp sådana, bland annat Chandra och XMM Newton.

Mats Danielsson, professor i fysik vid KTH i Stockholm, och hans doktorand Mi Wujun har konstruerat en ny röntgenlins, bestående av pyttesmå trianglar som läggs i perfekt rad i olika lager. När röntgenljus når trianglarna böjs ljuset av och fokuseras till en sensor vid brännpunkten.

Ljus böjs av trianglar

Dagens röntgenteleskop är byggda så att röntgenljuset kommer in nästan parallellt med stora speglar och sedan samlas vid sensorn. Men det kräver bortåt tio meters avstånd mellan speglarna och brännpunkten. Danielssons grupp låter ljuset böjas av i trianglarna. Då behövs bara en decimeters avstånd till sensorn.

–  Det blir väldigt mycket mindre och mer hanterbart att bygga. Dessutom ökar vi insamlingsytan, den ”effektiva yta” varifrån vi kan få in röntgenljusets fotoner, kanske tusen gånger, säger Danielsson.

”Principen fungerar”

Där dagens röntgenteleskop får in ljus från 30x30 centimeter, kan de nya triangellinserna samla ljus från 10x10 meter.

–  Det är mycket som återstår men vi har visat att principen fungerar, säger Danielsson. Deras resultat publiceras nu i vetenskapstidskriften Nature.

–  Min dröm är att se ett nytt teleskop sändas upp i rymden, och sedan få en signal som säger något om kvantgraviation. Det är fortfarande okänt hur kvantmekaniken passar ihop med tyngdkraften, det finns spännande teorier men inga mätningar och vi vet inte ens om det går att mäta.

Nytta för grundforskning

Nyttan är alltså främst för grundforskning, men det är möjligt att det kan bli mer längre fram:

–  Jag tycker att det är ett värde i sig att förstå universum bättre. Men teknik som utvecklats för partikelfysik eller astronomi har ofta kunnat användas inom andra områden, medicin till exempel. Vi tror att den här linsen kan vara ett sådant fall, att den kan finnas i röntgenutrustningar på sjukhus framöver, säger Danielsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.