Många tarmsjuka får ej bajstransplantation, vissa testar då själva. Foto: Thierry de Lestrade

Tarmsjuka testar bajstransplantation själva

Publicerad

Runt 150 patienter per år med diarrésjukdomen Clostridioides difficile får nya tarmbakterier av vården via en avföringstransplantation. Alla andra tarmsjuka med till exempel IBS/IBD får nej. Då säger vissa att de tänker försöka på egen hand, trots smittrisken.

— Jag får mail oftast flera gånger i veckan med begäran om en avföringstransplantation. En del patienter har IBS, orolig mage, en del har andra tarmsjukdomar och har läst om behandlingen på internet. Då tvingas vi tacka nej eftersom vi bara utför avföringstransplantationer på de sjukdomarna i forskningssyfte, berättar Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.

Se klippet ovan för att höra mer om riskerna.

Patientföreningen har också stött på fall

Även Magtarmförbundet har haft kontakt med IBS/IBD-patienter som nekats avföringstransplantation och som då tagit saken i egna händer.

— Ibland får vi samtal av folk som gjort behandlingen själva. Det ställer vi oss inte bakom, det kan vara livsfarligt. Vi vet inte om de fått den inofficiellt av sjukvården, besökt hemliga kliniker eller läst hur man gör på Facebook, säger Linn Inganäs, som är kommunikationsansvarig på Margtarmförbundet.

Mer än 90 procent tillfrisknar

Enda godkända patientgrupp för avföringstransplantation i vården har Clostridioides difficile. Efter antibiotikabehandling drabbas dessa patienter av den blodiga och ibland dödliga diarrésjukdomen. De behöver få någon annans tarmbakterier för att bli bra. Transplantationen sker från att en kontrollerad donators bajs som förvaras nedfryst och tinas och ges via slang i näsan eller ändtarmen eller via piller som sväljs. Mer än 90 procent blir friska inom något dygn.

Nedslående resultat vid andra sjukdomar

Det forskas intensivt om avföringstransplantation kan ha samma goda effekt på andra tarmsjukdomar, som till exempel IBS (orolig mage) och IBD-sjukdomar som Crohns sjukdom. Bortsett från en norsk studie, har alla andra studier hittills haft nedslående resultat i längden enligt Robert Brummer.

— Än så länge har vi inte knäckt koden vilken donator som passar vilken patient, vilket typ av transplantation vi ska göra och hur ofta, säger Robert Brummer.

Eftersom det visat sig att patienter med många olika typer av åkommor verkar ha en störd tarmflora, så pågår också forskning om avföringstransplantation kan hjälpa vid till exempel cancer och neurologiska sjukdomar. Ännu finns dock inga säkra bevis att det har effekt. Kanske är den störda bakteriesammansättningen i tarmarna inte orsaken till sjukdomen, utan har förändrats av att man blivit sjuk.

Dödsfall har hänt

Donatorer som ger sin avföring kontrolleras för många smittsamma sjukdomar innan transplantationen. Det har i USA förekommit enstaka dödsfall då patienter fått multiresistenta bakterier som inte kontrollerats i bajset.

Se mer i Vetenskapens världs sommarrepris ”Guldet i dina tarmar” 20 juli kl 20.00 i SVT eller i SVTplay.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.