Tre benförlamade kan gå igen

Uppdaterad
Publicerad
Tre personer med ryggmärgsskador kan gå igen, tack vare en ny metod som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature. Forskningen väcker hopp om bättre behandlingsmöjligheter vid förlamning i framtiden.

Man kan säga att ryggmärgen till största del tar emot information från hjärnan om vilka rörelser kroppen ska utföra. Om man får en skada på ryggmärgen kan den här kommunikationen försämras och i värsta fall leda till förlamning.

Forskarna bakom den nya studien utvecklade trådlösa implantat med elektroder och opererade in dem i tre benförlamade patienter. De här implantaten sänder elektriska signaler till ryggmärgen på samma sätt som hjärnan skulle gjort naturligt när man går.

Redan efter en vecka kunde patienterna påbörja den intensiva rehabiliteringsmetod som forskarna utvecklat. Den bestod av promenader med viktavlastande selen. Efter fem månaders träning kunde patienterna till slut gå utan selar. Från att inte ha kunnat röra på benen kan de nu ta sig fram kortare sträckor med kryckor eller rullatorer.

Stort steg framåt

Men det visade sig också att de kunde utföra en del benrörelser även när de elektriska signalerna till ryggmärgen stängdes av. Det tyder enligt forskarna på att hjärnan och ryggmärgen börjat lära om sig igen och hittat tillbaka till varandra.

– Studien är väldigt intressant, seriös och av hög medicinsk relevans. Jag tycker att de tagit ett enormt steg framåt och resultaten är imponerande, säger Christian Göritz, docent vid Karolinska institutet, som också forskar om ryggmärgsskador.

Att med elektriska impulser stimulera ryggmärgen har tidigare visat sig vara effektivt i djurmodeller – men mindre effektivt för människor. Det finns tidigare studier där enstaka personer kunnat gå igen med elektrisk stimulans, men det som är unikt för denna är att patienterna återfått kontroll över benen även utan den.

Passar inte alla

I en tillhörande studie i Nature Neuroscience förklarar de här forskarna att hemligheten till framgången kan ha varit att skicka ut de elektriska impulserna i omgångar istället för konstant. Då framtvingas rörelse samtidigt som de naturliga signalerna från hjärnan uppmuntras att komma fram.

– Det är tre patienter som blivit hjälpta och i studien framgår att alla ryggmärgsskadade patienter inte kommer svara likadant på behandlingen, det beror väldigt mycket på skadorna. Den tekniska och kirurgiska ansträngningen är också väldigt hög. Men oavsett begränsningarna är resultaten fantastiska och inger hopp, säger Christian Göritz.

Huvudstudien publicerades i Nature och den tillhörande studien i Nature Neuroscience.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer