Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Åsa Kasimir berättar hur enkelt det är att stoppa växthusgasläckan. Foto: Per Hansson/grafik:Torbjörn Johansson

Skogsmarken som står för en femtedel av koldioxidutsläppen

Publicerad

Utdikade torvmarker i Sverige läcker koldioxid. Forskning visar att de här läckagen är en lika stor klimatbov som hela Sveriges personbilstrafik.

Under svältåren på 1800-talet fick markägare bidrag för att gräva diken och dränera våtmarker, vilket resulterade i att våtmarkerna blev torrare.  Det blev mer jordbruksmark att odla på, men samtidigt satte det igång processer nere i torven. 

Tonvis med gas sipprar ut 

När en våtmark dräneras och vattennivån sänks, når luftens syre den kolrika torven. Bakterier och svampar börjar bryta ned torven och det börjar läcka koldioxid och andra växthusgaser ut i atmosfären.

– Hela tiden sipprar det upp lite gas ur marken, och det är inte lite gas, utan det är ju tonvis per år, säger Åsa Kasimir, biolog vid Göteborgs universitet som forskar om hur mycket växthusgaser de dikade torvmarkerna orsakar.  

De här markerna utgör ingen stor del av skogens yta i Sverige, men utsläppens storlek är ändå betydande  – 10 miljoner ton per år. Det är lika mycket som personbilstrafikens utsläpp under ett år.  

– Det motsvarar en femtedel av Sveriges utsläpp, men de bakas in i skogssektorns upptag, så det är därför vi inte uppmärksammar dem så mycket. Man får leta fram siffrorna, berättar Åsa Kasimir.  

Enkla metoder kan få stopp på läckan 

Synen på våtmarker har vänt sedan 1800-talets utdikningar, både i Sverige och globalt. Dränerade våtmarker läcker ut två miljarder ton koldioxid varje år. Men det går att få stopp på utsläppen.

– Vi skulle kunna få ner emissionerna till nära noll. Kanske vi till och med kan återställa dem som det var ursprungligen, att den lagrar in kol – alltså det blir en netto sänka. Vi borde kunna göra de här våtare igen och få ner utsläppen med ganska lätta metoder. Plugga igen diken och så, säger Åsa Kasimir.

Markägare kan få statliga bidrag för att återställa de utdikade torvmarkerna. Men erbjudandet har inte lockat så många. Mindre än en halv procent av alla dikade torvmarker har återställts de senaste tio åren med statliga bidrag. 

Men Åsa Kasimir och hennes kollegor har inlett arbetet.  

– Vi ska bygga ett dämme här så att den kommer bli våt ovanför dämmet. Vi hoppas att kunna minimera utsläppen genom att det blir blött och syrefritt i marken och därmed stoppas koldioxidutsläppen, och lustgasutsläppen blir också låga, berättar Åsa Kasimir.

Se Vetenskapens världs serie ”Slaget om skogen” i sju delar på SVTPlay.

Missa inget om klimatet! Få SVT:s nyhetsbrev i din inkorg varje vecka.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatkrisen

Mer i ämnet