Miljöminister Karolina Skog (MP) och klimatminister Isabella Lövin (MP) får i dag Naturvårdsverkets rapport. Foto: TT

Värsta bovarna bakom mikroplaster – och så ska de stoppas

Uppdaterad
Publicerad

Slitage av våra bildäck, kläderna vi tvättar och skräpet vi kastar i naturen. Det är några av de största källorna bakom mikroplaster, som i första hand behöver åtgärdas. Det uppger Naturvårdsverket i en rapport som man nu lämnat till regeringen.

Naturvårdsverket har utrett de viktigaste källorna till mikroplaster i havet och vad som kan göras för att minska dem.

De största utsläppen av mikroplast i Sverige – som gått att beräkna – kommer från land, enligt den kartläggning från Svenska miljöinstitutet, IVL, som ligger till grund för Naturvårdsverkets rapport. Den absolut största källan är slitage av fordonsdäck. Ungefär 8 190 ton mikroplast per år beräknas komma från trafiken, majoriteten kommer från däckslitage.

Andra stora källor är utsläpp från konstgräsplaner och tvätt av syntetiska textilier, som släpper ut mellan 1 640 och 2 460 respektive 8-950 ton per år.

Läs mer: Dolda plasten i dina kläder – så förpestar den havet

Stora kunskapsluckor

Skräp som dumpas i naturen bedöms stå för en stor del av mikroplasterna. Någon mängd när det gäller nedskräpning skapar har man dock inte kunnat beräkna.

Just kunskapsluckor om mikroplaster är ett stort problem enligt rapporten. Bristen på data är betydande och osäkerheterna är stora, enligt rapporten och för att komma tillrätta med det föreslås vägledning, dialog och informationsinatser i syfte att höja både kunskapen och medvetenheten.

Vill utveckla reningstekniker

Bland annat behövs mer kunskap om hur vårt vatten kan renas från mikroplasterna. Plasterna är ofta för svåra för våra reningsverk att fånga upp och kan spridas till hav och sjöar. Från Ryaverket i Göteborg spolas till exempel cirka 70 miljoner plastpartiklar ut varje timme – rakt ut i naturen.

Läs mer: Har du koll på mikroplasten i ditt badrumsskåp?

Naturvårdsverket vill att reningsteknikerna för dagvatten ska utvecklas för att kunna fånga upp mikroplaster och hoppas kunna arbeta med det under året. Dessutom vill man göra det tydligare vem som har ansvaret för dagvattnet.

När det gäller den största källan, slitage från däck, så föreslår Naturvårdsverket att Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, ska få i uppdrag att ta fram fakta om mikroplastutsläpp från vägtrafiken.

Rapporten vill också att konsumenter ska få mer kunskap om plasten som kommer från våra syntetiska kläder och andra textilier.

Läs mer: Så plastbantar du din garderob

Parallellt med nationella åtgärder måste Sverige fortsätta att arbeta i EU och internationellt för att minska tillförseln av både makro- och mikroplaster till hav, sjöar och vattendrag, står det i rapporten.

Klimatminister Isabella Lövin säger att regeringen nu ska titta på resultatet från rapporten och sätta in åtgärder.

– Det handlar om konstgräsplaner, om dagvatten och det handlar också om konstfibrer från kläder som kommer ut från tvättmaskiner och om de mikroplaster som tillsätts i olika produkter, vi måste se till att få bort de här delarna. Plastskräp i haven är ett enormt stort och växande problem och här måste vi verkligen sätta in åtgärder för att stoppa plasten från att komma ut i haven vid källan.

Mikroplaster

Mikroplast är små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter. Den kan komma från olika källor, till exempel större skräpbitar som gått sönder eller från hygienprodukter där plastkulor tillsatts för att ge en skrubbande effekt. Mikroplast är ofta för svårt för våra reningsverk att fånga upp och kan spridas till hav och sjöar. Plast bryts inte ner helt utan bryts ner i mindre och mindre bitar och därför ökar mängden mikroplast hela tiden. Ju mindre plastpartiklarna är desto större är risken att djur som lever i hav och sjöar får i sig plasten eller att de fastnar i till exempel gälar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.