Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Har du koll på mikroplasten i ditt badrumsskåp?

Mikroplasten du gnuggar dig med Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

En del känns som sandkorn, andra varken syns eller känns men de finns där. Mikroplasterna. Plastpartiklarna som finns i schampo, tvål, deodorant, solskydd, smink, babypuder och rakprodukter. De som är så små att de riskerar att åka rakt ut i våra hav och sjöar.

De har funnits där i våra badrumsskåp i flera årtionden och vi har skrubbat, tvättat och gjort oss fina med poly-nånting-plast som vi dagligen obekymrat sköljt ut i avloppen. Enligt en brittisk undersökning kan en dusch leda till att 100.000 små plastbitar spolas iväg.

Hur många miljarder partiklar som forsat iväg från våra badrum går inte att räkna på. Det är för många och vi har använt dem för länge. Första patenten togs 1959 och var för polyeten i babypuder, rouge och andra kosmetiska produkter som i peeling- eller skrubbkrämer.

Olika effekt

Polyeten exempelvis har flera egenskaper, den kan vara slipande, påverka hur trögflytande krämer är, för att bilda tunna hinnor på huden och för att binda puder. Andra plaster tillsätts för att olika vätskor som vatten och oljor att gå ihop eller för rent estetiska egenskaper som att de glittrar. Många av de här partiklarna är riktigt små – vissa bara 0,001 mm.

Självklart har produkterna testats. Huvudsakligen för att se om de kan påverka oss när vi använder dem, det vill säga genom huden på oss människor. Men många av dem är så små att de varken fastnar i filter eller reningsanläggningar (något som kan saknas i stora delar av världen) och istället hamnar i våra sjöar och hav. Där kan smådjur tro att det är mat.

– Vi ser att partiklarna tas upp i av andra djur antingen som mat och eller fastnar i deras gälar. Det kan leda till att de blir undernärda och det kan även påverka deras förmåga att få ungar, säger Marie Löf, ekotoxikolog vid Östersjöcentrum till SVT:s Friktion.

Nya lagar

Marie Löf menar att det helt onödigt att använda just plast på det här sättet och välkomnar den utveckling som nu sker.

Mikroplasterna är nämligen på väg ut i kylan. Rejält. I USA träder en lag i kraft i sommar som förbjuder att plast tillsätts i tvålar och skrubbar och liknade produkter. Både Kanada och Storbritannien vill förbjuda dem och filar på egna lagtexter. Branschen har redan börjat byta innehåll i exempelvis tandkräm och tillsatserna tas bort från allt fler produkter.  Men inte från alla.

Förbudet i USA har fått kritik – det gäller bara produkter man sköljer av sig som duschtvål och schampo. I smink är det fortfarande fritt fram. Varken Sverige eller våra grannländer har några sådana lagar än men frågan finns på agenda – och nu diskuterar länderna i Nordiska rådet ett totalförbud mot plast i hygien- och skönhetsprodukter.

Koll på innehållet?

Det här är de vanligast plasterna i kosmetika som används i dag:

  • polyethylene / polyeten
  • polypropylene
  • polyethylene terephthalate
  • polymethyl methacrylate
  • polylactic acid / polylaktid (PLA)
  • nylon

PLA skiljer sig från de andra plasterna eftersom det är tillverkat av sockerrör eller majs och inte fossila bränslen. Den plasten är biologiskt nedbrytbar i industriell varmkompost. I havet går nedbrytningen troligen långsamt, bedömer Marie Löf.

De här är mikroplaster

Visa

Kärt barn har många namn – när det gäller mikroplaster i kroppvårdsprodukter kan de kallas microbeads, granulat, mikrospheres, korn och så vidare. En del är sfäriska i formen men de kan också vara oregelbundna. Men när man pratar om de som nämns i debatten om tillståndet i havet så har de följande gemensamt:

  • De är syntetiska polymerer eller copolymerer
  • De är fasta partiklar
  • De löses inte upp i vatten
  • De anses som inte nebrytningsbara
  • De är mindre än 5 mm men någon nedre gräns finns inte. En del är mindre än 0,001 mm – då brukar man kalla dem för nanopartiklar.

Källa UNEP och Leslie 2014

Om Friktion

Visa

Världen engagerar. Med reportage, fakta och analys tar vi upp de stora frågorna i vår tid. Frågorna som skaver lite. Människa och miljö, krig och konflikter – Friktion handlar om den värld vi alla delar. Du hittar alla våra klipp och ämnena vi fördjupar oss i på SVT Play, SVT Nyheter och på sociala medier.

Friktion

Mer i ämnet