Den 2 februari 2014 i Kranjska Gora i Slovenien fick vi svaret. Snön vräkte ner och hade gjort så i flera dygn. Det var mjukt i backen och sikten var dålig. Mikaela Shiffrin ledde efter första åket och Frida låg tvåa.
Den svenske tränaren Christian Thoma hade satt andra åket, och uppenbarligen passade det Frida. Som inte var snabbast i något av åken men ändå vann med fem hundradelar sammanlagt före Marlies Shild. Shiffrin föll tillbaka och blev sjua.
Samma segermarginal, fem hundradelar, blev det när hon förra året tog sin största seger, OS-guldet i Yongpyong. Denna gång hette tvåan Wendy Holdener, och även denna gång låg Frida tvåa efter Mikaela Shiffrin efter det första åket.
En av de allra bästa kvinnliga utförsåkarna
När Frida Hansdotter nu slutar kan hon sammanfatta en fantastisk karriär där hon i många år hållit en jämn och stabil nivå och varit en av de allra bästa kvinnliga utförsåkarna.
Ett OS-guld, ett silver och två brons individuellt på VM (plus silver och brons även i lag), fyra världscupsegrar och 35 pallplatser. En gång, 2016, vann hon slalomcupen totalt. Visst, det var det året Shiffrin var skadad och borta halva säsongen, men man måste passa på när tillfälle ges, och cupsegern var klar redan före finalerna i St. Moritz.
Jag minns en novemberfredag för många år sedan. Stig Strand och jag hade åkt till finska Levi för att kommentera säsongens första slalomtävlingar.
Thomas Sjödin, numera tränare i schweiziska landslaget, men då i tränarstaben för de svenska damerna, tipsade: ”kolla lite extra på Frida Hansdotter, hon har tränat fantastiskt i höst”.
Tack, Frida!
Det här var vid den tiden allt svenskt handlade om Anja Pärson. Möjligen kunde Therese Borssén eller Anna Ottosson kanske göra något extra. Men Frida Hansdotter? Jo, men hon kunde nog ta sig in topp-10 då och då. Men pall eller seger?
Det blev ingen pallplats den gången i Levi. Men det dröjde inte länge förrän Frida visade att det var på den nivån hon hörde hemma.
Jag har funderat på om det här med att hon under så många år varit en så stabil toppåkare, ”alltid” med bland de bästa, men så sällan åkte ur, också är förklaringen till att hon inte vann fler gånger än hon gjorde. Kanske hade det blivit några fler segrar om hon chansat mer, men då säkert också fler uråkningar. Jag tror kanske ändå att största anledningen stavas Mikaela Shiffrin.
Det har varit roligt att få följa Frida Hansdotters karriär. Från världscupdebuten i Sölden i oktober 2004 till sista tävlingen i Soldeu i Andorra i nästa vecka.
Hon kommer att bli saknad. Inte bara för att hon gjorde så många tävlingar spännande, utan också för att hon alltid ställde upp på intervjuer och var tillmötesgående. Alltid glad, positiv och fokuserad!
Tack, Frida!