Arne Ljungqvist, antidopningsexpert. Foto: TT NyhetsbyrånVisa alla (2)
Visa alla (2)

Ljungqvist om OS-avslöjande: ”Inte acceptabelt”

Uppdaterad
Publicerad

Dopningsskandalen vid OS i Sotji skulle inte kunna upprepas med en ny testorganisation.
Nu kommer dock avslöjanden om öppna testlokaler och sprickor i provbehållarna under OS i Pyeongchang.
– Det är inte acceptabelt, säger antidopningsexperten Arne Ljungqvist.

Det var häromveckan som det tyska tv-bolaget ARD:s avsöjande kom, att man  har kommit över videomaterial som visar när någon går in i en olåst testlokal i Pyeongchang, bläddrar igenom dokument och öppnar ett kylskåp fyllt med dopningsprover.

– Det duger inte, även om det skulle vara någon som har tillåtelse att vistas i lokalerna som filmar. För det får man inte, man får inte filma eller fotografera vad som pågår i dopingstationerna, säger Ljungqvist.

Han var själv Internationella olympiska kommitténs (IOK) huvudansvarige att se till att antidopningsarbetet gick rätt till vid vinter-OS i Sotji 2014.

Barnsjukdomar

Efteråt avslöjades det att den ryska OS-organisationens egen antidopningspersonal manipulerat ett antal dopningsprover. Det fick till följd att IOK startade en oberoende testverksamhet som skulle sköta provtagningen under de olympiska spelen.

Vinter-OS i februari var första gången som den organisationen ansvarade för dopningstestandet.

– Om rapporterna stämmer är det inte lite barnsjukdomar i den nya testorganisationen utan bristande rutin, förståelse och kunskap som slagit igenom. Jag är inte rasande förvånad, för det krävs rätt mycket kompetens för att klara av en sådan här apparat i samband med OS. Men det är inte acceptabelt om det finns den här typen av brister i säkerheten, säger Ljungqvist.

En dopningstestlokal vid OS i Pyeongchang var olåst och någon har filmat därifrån. Arkivbild. Foto: TT Nyhetsbyrån

Korken sprack

Den norska skiddrottningen Marit Bjørgen har berättat för NRK att korken på hennes dopningsprov under OS sprack när det skruvades på. Fler i det norska landslaget har vittnat om sprickor som uppstod om man skruvade åt för hårt.

Även i det svenska landslaget hade man problem med dopningsflaskorna.

– Vid några tillfällen hade vi synpunkter på behållarna. Och vi fick dem utbytta vid något tillfälle, sade truppläkaren Per Andersson till Dagens Nyheter.

Ljungqvist vill inte kommentera uppgifterna om sprickor i provglasen då han inte känner till uppgifterna, men säger att det inte är tillfredsställande att det upptäcks brister av det slaget.

Redan före Pyeongchang-OS kom en larmrapport om att nya dopningsflaskor öppnades, trots att de var förseglade, efter att de varit frusna och det rekommenderades att en äldre typ av provflaskor skulle användas under OS.

Tar fram säker utrustning

Ljungqvist, som vigt sitt liv åt antidopningsarbetet inom idrotten, har själv inlett ett försök att få till en mer tillförlitlig dopningsprovutrustning.

– Vi håller på med det i min stiftelse, att försöka bygga in ytterligare säkerhetsmoment. Vi gör det i samarbete med innovationsavdelningen på KTH, säger han.

Under nästa år hoppas han att det arbetet ska ha lett fram till något konkret.

Den utbredda ryska dopningshärvan blev först känd inom friidrotten 2014. Internationella antidopningsbyrån Wada startade en oberoende utredning ledd av juristen Richard McLaren.

McLarens rapport släpptes i två delar 2016. Den första, släppt i juli, visade hur rysk dopning hade beordrats och möjliggjorts av den ryska regeringen under OS 2012, friidrotts-VM 2013, OS 2014 och sim-VM 2015.

Enligt McLaren användes ett särskilt system för att byta ut dopningsprover under OS i Sotji. Han hävdade också att den ryska säkerhetstjänsten var direkt inblandad för att mörka idrottares dopning i samband med vinterspelen 2014.

Rapporten ledde till att Wada stängde av Rysslands antidopningsbyrå Rusada och dopningslaboratoriet i Moskva. Nyligen hävde Wada avstängningen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer