Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Meteorolog Pererik Åberg visar istäcket på Nordpolen och den mytomspunna Nordvästpassagen. Foto: SVTVisa alla (4)
Visa alla (4)

Nu växer Arktis igen

Uppdaterad
Publicerad

Den 18 september 2022 noterade Arktis sin minsta utbredning för året med 4,87 miljoner kvadratkilometer, vilket är ytan av tre Sverige mindre än medianvärdet för 1981-2010. Det är den tionde lägsta notering sedan satellitmätningar inleddes 1979

Isen på Arktis är som en stor islunga som pendlar mellan sin maximala yta i mars på ca 15 miljoner kvadratkilometer till att krypa under fem miljoner kvadratkilometer i slutet av september.

I år var avsmältningen under den svala sommaren lite trevande för att sätta fart ordentligt i och med en mycket mild höst. Årets 4,87 miljoner kvadratkilometer är den tionde lägsta notering sedan mätningarna startade 1979. Rekordet sattes 2012 med 3,41 miljoner kvadratkilometer.

Arktisk yta över året. Gul linje är medianvärdet åren 1981-2010, Röd linje år 2012, då den hittills minsta isytan uppmätts. Vit linje är mätvärden för 2022. Foto: SVT, källa NSIDC

Nordvästpassagen helt öppen

Det mest intressanta med årets is på Arktis är att hela nordvästpassagen, dvs den kortaste vägen från Europa till Asien via norra Kanada, delvis legat öppen. Förr om åren har den bästa vägen genom den s.k. Parrykanalen varit blockerad med drivis, men inte i år.

Årets isutbredning är cirka 1,5 miljoner kvadratkilometer mindre om jämförelsen sker mot medianvärdet mellan åren 1981–2010. Jämförs årets värde i stället mot isutbredningen när satellitmätningarna startade år 1979 är skillnaden 4 miljoner kvadratkilometer, eller ytan av åtta Sverige.

Genomsnittlig isyta i Arktis i september månad från starten av mätningarna 1979 fram till 2022. Foto: SVT, källa NSIDC

Arktiskisens väderpåverkan

Isen på Arktis har stor betydelse eftersom den är vit och reflekterar bort solstrålning. När istäcket minskar blir ytan mörkare och mer mottaglig mot solstrålning och temperaturen i området stiger. En högre temperatur i Arktis ger minskad skillnad i tempereratur mot mellangraderna vilket får de höjdvindar som styr låg- och högtrycks framfart på norra halvklotet att bromsa upp. Snabbt sammanfattat kan en och samma plats få likartat väder under längre tid med ökad risk för värmeböljor och översvämningar.

Källa: National Snow & Ice Data Center (NSIDC)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer