Flyttfåglarna trivs på de snösmältande fälten i Röbäck utanför Umeå i Västerbotten den 21 april. Foto: Bo TannforsVisa alla (3)
Visa alla (3)

Nollsummespel

Publicerad

Som så ofta förr bjöd aprilvädret på stora skillnader, tvära kast och allt mellan vinterkyla och försommarvärme. Med glimten i ögat kan jag påstå att det blev inget aprilväder i år. Summan av månadens högsta och lägsta absoluta temperatur blev nämligen noll.

Inledningen var kall och ostadig, varefter det blev övervägande torrt och efterhand allt varmare. Kortvarigt nådde högsommarvärmen upp över ungefär halva landet och den meteorologiska sommaren tog därmed fart, samtidigt som våren snabbt rusade vidare i norr. Därefter åter kallare och lite aprilvädersdagar innan våren sjöngs in och månaden tog slut.

Varmt och ganska normalblött

Nästan hela landet fick varmare än brukligt i april. I fjol var april kallare, medan april 2016 i grova drag var lika varm som i år. Jämfört med referensåren 1961–1990 blev årets överskott som störst i Götaland med rätt allmänt från 2 till dryga 3 grader, och i övrigt mestadels 0–2 grader. Störst överskott fick skånska Falsterbo och Malmö med 3,4 grader, medan Rödkallen i Luleås yttre norrbottniska skärgård fick störst underskott, 0,8 grader under det normala. Trots ett överskott på 3,2 grader hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen kallast i landet i april med en medeltemperatur på 4,3 minusgrader, medan Malmö hade varmast med 9,4 grader.

Ett par mer omfattande regn- och snöväder, men i övrigt övervägande torrt gav totalt en ganska normalblöt aprilmånad. Delar av Småland, Öland och Gotland hade torrast, för där föll det under hälften av normal månadsnederbörd, och lokalt bara några få millimeter på hela månaden. Mycket regn det sista dygnet gjorde att västgötska Mollsjönäs nordost om Göteborg fick mest nederbörd i landet i april med 80 mm. Ånge-Parteboda i inre Medeplad fick däremot mest i procent räknat, nästa dubbelt mot det normala, med sina 51 mm. Minst i millimeter räknat fick Mästerby på Gotland med endast 4 mm. Lika mycket, eller rättare sagt aningen mer sett till decimalerna, fick Klövsjöhöjden i sydöstra Jämtland, och det är bara en tiondel av deras normala aprilmängd. Senast april sett till landet som helhet var ganska normalblöt var i fjol, 2017, och innan dess 2013, men mönstret hur nederbörden de gångerna fördelades över landet stämmer dåligt med årets april.

Solen var givmild mot de allra flesta av oss, främst delar av Västkusten undantaget. Delvis mycket givmild ska sägas, för i Borlänge i Dalarna blev det närapå blev rekord, 254 timmar i år mot aprilrekordet 259 timmar 2005. Mätningarna där inleddes 1987. Bland de få solmätare som finns runtom i landet fick Luleå mest sol med 271 timmar, medan Tarfala bara skrapade ihop 163 timmar. Det är ändå rekord för Tarfalas del, för tidigare löd rekordet på 159 timmar från 2010. Då bör det kanske tilläggas att det är en kort mätserie med startår 2007.

När vårvärmen tar fart kommer även åsksäsongen igång, och de avslutande dygnen bjöd på en del åska i skurarna i söder, främst innanför västkusten på morgonen den 23. Den dagen registrerades det 142 blixtar, vilket får ses som startskottet för årets åsksäsong. Även sista aprildygnet blev åskrikt, månadens klart åskrikaste faktiskt. Det dygnet registrerades drygt 1 200 blixtar över Götaland, vilket är ovanligt mycket för att vara så tidigt som i april.

Kalla påsknätter

Månaden inleddes mitt i årets ganska tidigt förlagda påskhelg, och det var en kall variant av påskväder vi fick ta del av i år. Inte minst nätterna var kalla, där det lokalt var åtskilliga decennier sedan det var lika kallt i april:
24,1 minusgrader i Sveg i Härjedalen på påskdagen den 1 är kallast där i april sedan 1947,
14,6 minusgrader i Delsbo i Hälsingland den 1 är lägst sedan 1986,
17,3 minusgrader i Forse på annandagen den 2 är lägst sedan 1970,
18,8 minusgrader i Junsele i nordvästra Ångermanland den 2 är lägst sedan 1984
och 14,8 minusgrader i Gustavsfors i norra Värmland den 3 är kallast där i april sedan 1985.

Det är föga förvånande att månaden lägsta temperatur i de olika landsdelarna härrör sig just från dessa kalla nätter i början av månaden:
I norra Norrland 27,2 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 3,
i södra Norrland 26,3 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 1,
i Svealand 24,1 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 1
och i Götaland 9,9 minusgrader i Horn i sydligaste Östergötland och Kvarn i norra Östergötland den 3.

Rekordsnö i Skåne

Påskdagen den 1 bjöd på ett ruggigt snöande över södra Götaland, där främst Skåne och Blekinge fick ett rejält bakslag. Ett snöväder passerade österut den dagen, för att sedan via Öland och Gotland dra bort åt nordost.

I Brösarp i östra Skåne gick man in i april med 7 cm vitt på marken, men på annandagens morgon den 2 låg det snön 32 cm djup. Snödjupet i Brösarp ökande alltså med 25 cm på ett dygn, vilket är den största kända snödjupsökningen på ett dygn i Skåne i april genom alla tider. Det tidigare kända skånska aprilrekordet var 23 cm i Sankt Olof sydväst om Kivik, där man gick från 40 cm den 16 april 1966 till 63 cm morgonen därpå. Här samtliga platser i Götaland som noterade snödjupsökningar på 10 cm eller mer dygnet fram till annandagens morgon den 2:
25 cm i Brösarp,
17 cm i Degerhaga i östra Skåne (från 2 cm till 19 cm),
11 cm i Trolleboda i nordöstra Blekinge (från barmark till 11 cm)
och 11 cm i Vänge på inre Gotland (från barmark till 11 cm).

I millimeter räknat fick Brösarp 26 mm det första snöiga aprildygnet, och det såg länge ut att bli månadens enda dygnsnederbördsmängd i landet på 25 mm eller mer. Regn- och åskskurar över Götaland under valborgsmässoafton skulle dock ändra på det, men mer om det sist i denna krönika.

Ostadig inledning

Den 3 var det dags igen för aprilsnö i Skåne, men inte på långa vägar i samma omfattning som den 1. Mildluften tryckte nämligen på söderifrån när ett snö- och regnväder drog upp över hela landet den 3–4, tätt följt av nästa mer regniga variant den 5–6. Dessa två vädersystem blev månadens mest omfattande och la mycket av grunden för månadens totala nederbördsmängd.

Mer än uppåt 20 mm föll dock inte per dygn, men ändå ökade snödjupet på sina håll i Norrlands inland med såväl en som nästan två decimeter. Officiellt ökade snödjupet klart mest i Långträsk strax öster om Malå i mellersta Lappland med 33 cm på ett dygn, från 63 cm på morgonen den 4 till 96 cm morgonen därpå. Näst mest ökade snödjupet i Hattsjöbäcken i norra Ångermanland med 18 cm samma dygn, från 115 cm till 133 cm.

Månadens största snödjup i de olika landsdelarna uppmättes föga förvånande i början av april:
I norra Norrland 165 cm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen den 6,
i södra Norrland 143 cm i Gåltjärn i sydligaste Ångermanland den 5 och 6,
i Svealand 118 cm i Gördalen i norra Dalarna den 10
och i Götaland tidigare nämnda 32 cm i Brösarp den 2.

När regnet och snön drog bort österut den 6 följde delvis mycket hårda vindbyar i främst Östergötland på sena förmiddagen:
21 m/s i Horn i sydligaste Östergötland,
21 m/s i Karlsborg vid Vätterns strand i Västergötland
och 21 m/s i Malexander i södra Östergötland.

Stort vårkliv i söder… och lite senare även i norr

Redan under påskveckan började det långsamt bli varmare, och redan den 4 noterades ett nytt årshögsta då Karlshamn i Blekinge och Kalmar flygplats i Småland bägge noterade 15,2 grader, vilket var högre än dittillsvarande 10,9 grader i Falun-Borlänge i Dalarna den 25 mars. Årshögstat stod sig bara några dagar, för årets första 20-gradersdag blev 21,8 grader i halländska Torup den 8.

Med den smygande vårvärmen i påskveckan anlände också den meteorologiska våren till hela Götaland, stora delar av Svealand samt sydöstra Norrland. För att räknas som vår krävs ju att sju dygn på raken har en medeltemperatur över 0 grader varje enskilt dygn, varefter det första av dessa sju dygn sätts som ankomstdatumet.

Den 11–16 tog våren nästa stora kliv norrut, och anlände till så gott som resten av landet. Sanningsenligt ska sägas att det nu vid månadsskiftet fortsatt är så att några enstaka mätstationer i fjällen fortsatt har meteorologisk vinter. För att sammanfatta årets vår så blev den sen i söder och tidig i norr, där de flesta av oss fick vår i april, någon gång mellan den 4 och den 16.

Tidig rekordvärme

Riktigt varm luft drog in över södra halvan av landet den 18–21. Den 19 noterades nytt årshögsta igen då skånska Hästveda fick 23,0 grader, men dagen därpå skulle värmen fullkomligen slå rekord, inte minst med tanke på hur pass tidigt i april det var. Allra varmast blev det innanför den småländska kusten. Oskarshamns 27,2 grader den 20 är nytt svenskt temperaturrekord för att vara så tidigt på säsongen, och dessutom varmast i hela april i landet sedan småländska Markaryd noterade 28,8 grader på valborgsmässoafton den 30 april 2000.

Den 20 tangerade också Gladhammar utanför Västervik i Småland sitt aprilrekord på 26,8 grader från den 27 april 1993. Mätningarna inleddes 1859 för den kopplade serien Västervik/Gladhammar. Många platser i Småland och Östergötland, och lokalt även i Västergötland, noterade högsommarvärme den dagen, alltså 25 grader eller mer. Månadens högsta temperatur i landets olika delar blev därmed så här:
I Götaland 27,2 grader i Oskarshamn den 20,
i Svealand 24,6 grader i Södertälje i Södermanland den 20,
i södra Norrland 20,1 grader i Hudiksvall vid Hälsingekusten den 20
och i norra Norrland 16,5 grader i Boden i Norrbotten den 18.

Tidig sommar, men inte rekordtidig

För att räknas som meteorologisk sommar ska dygnsmedeltemperaturen vara över 10 grader fem dygn på raken, vilket uppfylldes först i landet för Lund och Malmö den 16. Det är visserligen tidigt, men inte rekordtidigt. Svenskt rekord för tidig sommar är nämligen den 11, och det har hänt flera gånger, senast i skånska Ängelholm 2009.

Den 17–18 fick sedan lite mer av Skåne, delar av östra Småland, mellersta Öland och större delen av Östergötland meteorologisk sommar, liksom lokalt kring Mälaren och Hjälmaren samt Stockholms innerstad. Våren blev därmed kort på många håll, men inte rekordartat kort. För Stockholms del är den 17 april tangerat med 1996 och 1964 den näst tidigaste sommarstarten sedan mätningarna inleddes 1756. Bara 1803 anlände sommaren ännu tidigare än i år till huvudstaden, nämligen den 14 april. Samma sak gäller övriga platser som fick tidig sommar i år, att det visserligen var tidigt men inte riktigt rekordtidigt.

Åter ostadigt

Värmen knuffades bort österut redan till den 21, och den nordvästvind som då svepte ner över landet var delvis kraftig. Månadens högsta byvind oavsett stationsplacering blev stormbyar på 28 m/s i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen på eftermiddagen den 21. Öster om fjällen toppades byvindslistan av mycket hårda vindbyar på 21 m/s i Föllinge i inre Jämtland.

Visserligen blev vädret kallare än det varit, men ändå normalt eller något varmare än brukligt för att vara i slutet av april. Dessutom delvis ostadigt, främst med ett rätt omfattande regn som drog in över landet den 23, alltså det som blev årets första egentliga åskdag med gott om blixtar innanför Västkusten. Dagen därpå, den 24, slog regnet delvis över i snö på väg vidare norrut. Ett par centimeter blöt nysnö föll som mest i delar av Jämtland, inre Ångermanland och Lappland. Snödjupet i Hattsjöbäcken ökade med 5 cm på ett dygn fram till morgonen den 25, och dygnet därpå ökade snödjupet i Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen lika mycket på det dygnet. Efter vårvärme och snösmältning kändes blötsnön säkerligen som ett ovälkommet bakslag, även om snö i april i norra Norrlands inland egentligen inte är något att lyfta ögonbrynen för.

Häftiga vårflöden

Med värmen kom snösmältningen och därmed även vårfloden igång, och det rejält. Mycket snö under vintern från nordvästra Svealand och upp över södra och mellersta Norrland gjorde att det var som upplagt för en tuff och besvärlig vårflod, vilket det på många håll också blev och fortsatt är. De första flödesvarningarna utfärdades den 17, varefter området utökades alltmer efter ett par dagar när flödena i å efter å och älv efter älv nådde varningsnivåer. För många små och medelstora vattendrag från norra Svealand upp till mellersta Norrland rådde höga flöden under månadens avslutande tredjedel, lokalt även mycket höga flöden i sydöstra Dalarna, Gästrikland och östra Hälsingland den 19–29. Flödena kulminerade i vissa vattendrag redan efter några dagar, andra är på väg att kulminera nu vid månadsskiftet med andra är fortsatt stigande. Vårfloden lär bli ett återkommande tema de kommande veckorna, och allt längre norrut efterhand.

För enskilda vattendrag var det Norralaån genom Söderhamn i Hälsingland som nådde de mest alarmerande flödena med extremt höga nivåer den 23–25. I övrigt har varningsläget sett ut så här gällande mycket höga flöden:
Testeboån i Gästrikland från den 23,
Gavleån i Gästrikland från den 23
och Jädraån i Gästrikland den 24–28,
samt för höga flöden:
Hedströmmen i Västmanland den 23–24,
Norsälven i Värmland den 23–25,
Arbogaån i Västmanland den 23–26,
Svartälven i Värmland och Västmanland den 23–27,
Kolbäcksån i Dalarna och Västmanland från den 23,
Lillälven i Dalarna från den 23,
Delångersån i Hälsingland från den 30,
Voxnan i Hälsingland från den 30,
Dalälven i Dalarna och Gästrikland från den 30
och Vanån i Dalarna från den 30.

Lite aprilväder till slut i april

Större delen av april gick utan dagar med klassiskt aprilväder, men till slut fick vi uppleva några stycken trots allt. De avslutande dygnen bjöd nämligen på snabba skiftningar mellan sol och byar av regn, snö och hagel. Även fallstrimmor syntes, vilket är ett typiskt vårfenomen eftersom luften oftast är torr på våren varvid regnet hinner avdunsta innan det når marken.

I söder var det dock så pass varmt att det kanske inte riktigt kändes som klassiskt aprilväder utan mer som vanliga vårskurar. Även årets första tromb har rapporterats, det i Värnamo i inre Småland den 27.

Blixtar och dunder

Man brukar ibland säga att man ska frysa in våren och svättas in hösten, och jag antar att åtminstone en eller annan av er som läser detta stod huttrande framför en bra som svedde i ansiktet medan ryggen var isande kall. Att hälsa våren välkommen i Sverige är som att grilla varmkorv över öppen eld: Bränd på ena sidan, iskall på den andra. Valborgsvädret var som så många gånger förr lite småkyligt och ostadigt med såväl regn som under kvällen delvis slog över i snö på väg norrut över landet. Letafors i norra Värmland fick mest nysnö i landet med 4 cm fram till morgonen den 1 maj. Verkar som om kung Bore inte riktigt vill kapitulera än, och det oavsett hur många vårsånger som än sjungs runtom i landet.

Dessutom förekom kraftig åska i Götaland på valborg, en åska som dog ut först framåt midnatt. Det blev till slut över 1 200 blixtar under dygnet, vilket är imponerande mycket för att vara i april, även om det var på månadens sista dag. Troligen är det extremt ovanligt till och med, men det är lite svårt att veta. Blixtar har inte registrerats under speciellt lång tid, inte på samma sätt i alla fall. De senaste åren finns inget tillfälle som ens kommer i närheten av valborgsblixtrandet i år, så mycket är säkert i alla fall. På Öland var som mest 6 000 abonnenter strömlösa efter blixtnedslag.

Det regnade mycket också, och på flera platser i främst Bohuslän och Dalsland föll 25 mm eller mer det sista aprildygnet, som räknas från morgonen den 30 till morgonen den 1 maj:
34 mm i Bäckefors i inre Dalsland (månadens största officiella dygnsnederbördsmängd),
33 mm i Gendalen en bit norr om Vårgårda i Västergötland,
33 mm i Kroppefjäll-Granan i inre södra Dalsland,
31 mm i Trökörna strax öster om Trollhättan i Västergötland,
28 mm i Rörastrand på Tjörn i Bohuslän,
28 mm i Uddevalla i inre södra Bohuslän
och 25 mm i Henån på Orust i Bohuslän.

Källor: StormGeo, SMHI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer